Städa eller fika, det är frågan!

Den här dagen var planerad, först skulle jag ta en promenad med hund och barnvagn, sedan skulle bebisen sova ute medan jag skulle dammsuga och skura. Sagt och gjort när det började dra ihop sig för bebisens middagslur klädde vi på oss och gick ut. När vi hade gått 200 m ringde min mobil. Det var svägerskan C som undrade om jag ville följa med och ta en fika.

Betänketiden var inte lång, det kan jag lova, jag vände barnvagnen, gick hem igen, bytte jacka och drog av mig täckbyxorna, sedan satt jag i bilen. Hunden blev klart besviken över att vi skulle vända så fort, hon hade givetvis förväntat sig en betydligt längre promenad... Istället fick hon ta sin filt och lägga sig i soffan.

Vi hamnade på Brillans café i en av byarna utanför sta'n, och det var en riktig upplevelse. Svägerskan C och hennes kompis K är stammisar där, de kände både Brillan själv och övriga gäster. Brillans café var precis ett sådant ställe som brukar finnas i tv. Ni vet ett sånt där trivsamt hak där alla känner innehavaren och alla stammisarna sitter där hela dagarna och avhandlar livets väsentligheter. Påminde lite om fiket Tre kronor i den gamla såpan med samma namn, eller Desirees café i den väldigt gamla såpan Goda grannar. Jag trodde faktiskt inte att den sortens ställen finns i verkligheten, i 2000-talets Sverige. Men det gör det alltså!

Granne med caféet ligger en inredningsbutik, givetvis var vi tvugna att göra ett besök där också. Jag hittade en underbart söt liten handgjord julkrubba av glas som jag bara var tvungen att köpa. När jag kom hem packade jag upp den ur inslagningen, höll upp den mot spotlighten i kökslampan för att titta närmare på den. Och tappade den. Den föll ner i köksbordet och krossades i massvis med mikroskopiska glasbitar som flög över hela köket. Sambon, som såg mitt ansiktsuttryck, och som dessutom vet hur mitt humör brukar bli när jag plockar fram dammsugaren utan att en katastrof har inträffat, erbjöd sig snabbt att dammsuga.

Så med facit i hand gjorde jag dubbel vinst, jag fick fika i trevligt sällskap och jag slapp dammsuga men fick ändå dammsuget. Det var nästan värt en krossad julkrubba!

Jesusbarnet och Josef och Maria överlevde faktiskt kraschen.