onsdag 29 februari 2012

Veckans middagar v. 9

Milda himmel är det mer än två veckor sedan jag senast bloggade? Jag har inte ens märkt att jag har missat att lägga ut en hel veckas middagar... Men det är lugnt, ingen annan lär heller ha märkt det! Här kommer i alla fall denna veckas middagar. Förra veckan tog jag ut svängarna en del och testade flera nya maträtter, så den här veckan har resten av familjen fått sätta mer prägel på menyn.

Måndag: Makaroner, korv

Tisdag: Thaiinspirerad fisksoppa med nudlar

Onsdag: Spagetti och köttfärssås

Torsdag: Korv stroganoff med ris, broccoli

Fredag: Älgentrecote, rostade rotsaker, ädelostsås

Lördag: Firres kräftsoppa, bröd, ost

Söndag: Palt

tisdag 14 februari 2012

Veckans middagar v. 7

Ännu en vecka kan läggas till handlingarna och en ny handlas inför! Mycket soppa blir det framåt helgen, stor risk för omplanering alltså!


Måndag: Gratinerad kassler med ananas och färska champinjoner (de sålde svamp för 5 kr tråget på bya-Ica), enveckassallad

Tisdag: Wokad älg med nudlar el. bulgur (modernt värre!)

Onsdag: Makaroner, korv Stroganoff, broccoli (inte så originellt)

Torsdag: Firres soppa, baguette, brieost

Fredag:  Köttfärsbiffar, klyftpotatis, morotstzatziki

Lördag: Pizza, pizzasallad

Söndag: Ärtsoppa, limpsmörgås

måndag 13 februari 2012

Treveckorssallad

Häromveckan pratade jag med ën man som har jobbat i många olika länder och han berättade om koreanernas kimchi, salladskål som lägges in med starka kryddor. Han berättade att koreanerna åt denna chiliheta kål som basföda, inför vinterna lagrade man upp kålsalladen i stora krukor, ungefär som tyskarna gör med sin surkål. Det fick mig att fundera på att salladskål kanske funkar som bas i en treveckorssallad. Nu har jag testat. Min laddning kommer inte att räcka i tre veckor, så hållbarheten kommer jag inte att få reda på, men det blev väldigt gott, mycket saftigare än "vanlig" treveckorssallad som brukar göras på vitkål. Oavsett vilka grönsaker och rotsaker man använder är det smidigt att göra en stor laddning sallad som sedan kan räcka en vecka eller mer.



Till 2 liter sallad behövs

½ stånd salladskål eller ½ vitkålshuvud
3 morötter
½ purjolök

Dressing:
½ dl vinäger
½ dl vatten
½ dl rapsolja el. motsv.
1 msk socker
½ tsk salt
1 tsk salladskrydda
½ tsk oregano
1 krm malen svartpeppar

Riv alla grönsakerna grovt. Salladskålen blir godast strimlad. Andra rotsaker som blir goda att blanda i är t.ex. kålrot, palsternacka, rättika, paprika. Mängden grön- och rotsaker ska bli 2 liter när allt är rivet.


Blanda alla ingredienserna till dressingen och koka upp. Häll den heta dressingen över salladen. Låt stå minst en halvtimme. Salladen är godast när den har stått något eller några dygn.




Att två liter sallad skulle räcka i tre veckor som namnet antyder
kan man glömma hemma hos mig. Så här mycket finns kvar i glassburken efter en dag!


lördag 11 februari 2012

Äntligen mildare!

Det kom en välbehövlig köldknäpp förra helgen, jag skriver välbehövlig för att jag tror att man behöver få känna på riktig kyla för att uppskatta vårvintervädret maximalt! Min enda tanke sedan jag hade varit ute efter tidningen i morse var att idag ska vi ut! Valet stod mellan pulkbacken eller stugan. Det blev stugan idag. Kanske blir det pulkbacken imorgon?

Efter stugan blev ett besök hos bror och svägerska, de har alltid så gott fika! Idag fick vi nybakade cupcakes!

Dagen middag blev ugnsstekta kycklingklubbor med ris. Förrätt är världens bästa uppfinning om man väntar på långdragen mat. Idag slängde jag in morotsstavar i ugnen tillsammans med kycklingklubborna. När det var dags att vända kycklingarna var morötterna färdiga, så i väntan på kyckling och ris åt vi morotsstavar som vi dippade i aioli. Enkelt och underskattat gott! Och snacka om att kycklingklubbor är prisvärd festmat! 



Nu väntar vi bara på....




...inte melodifestivalen som ni andra utan....







Gladiatorerna!

Egentligen är det mest storasyster som väntar på gladiatorerna, eller "mitt faboritvuxenprogram" som hon uttrycker det!

På tal om det hamnade vi i en intressant diskussion på jobbet häromdagen, nämligen vad som är mest allmänbildande, Gladiatorena eller Melodifestivalen? Vad tycker ni?

onsdag 8 februari 2012

Brobyggarna av Jan Guillou



brobyggarna_inb_low_1


Jan Guillou har kallat sin senaste romansvit för sin sista och "hans Utvandrarepos". Han har som ambition att skildra 1900-talets historia, en rik källa att ösa ur för den som är intresserad.

Innan jag läste boken Brobyggarna trodde jag att titeln skulle tolkas metaforiskt, att det rörde sig om mentala broar som skulle byggas, men en bit in i boken blev det tydligt att det var väldidigt fysiska broar boken skulle handla om. Boken börjar i Norge, i en liten by utanför Bergen. En kvinna med fem barn blir änka när hennes make förliser i en storm. De tre sönerna får jobb som lärlingar på ett repslageri i Bergen, men tidigt visar de sig ha en sällsynt talang för teknik. De blir skickade till världens förnämsta ingenjörsskola i den tyska staden Dresden. Sedan börjar de sin bana att civilisera världen genom att bygga järnvägar.

Jag tycker att det här är en superintressant bok. Dels får man följa rallarna som byggde banan mellan Bergen och Kristiania, över högfjället i väglöst land. Jag som har en modern järnvägsbyggare till sambo och dessutom åkte jag tåg längs den svenska malmbanan mellan Luleå och Narvik i somras och jag funderade verkligen mycket på hur det verkligen gick till att bygga dessa järnvägar, borra tunnlar, bygga broar över raviner, allt i totala vildmarken. Nu fick jag en fin inblick hur det kan ha varit. Förutom i norska fjällvärlden får vi även följa järnvägsbyggandet från Dar es-Salaam och rakt in i Afrikas inre. Det här är om något annu mer okänd läsning för mig, Tysklands roll före första världskriget, imperialismen -det är superspännande! Enligt Guillous efterord var det dock betydligt enklare att hitta skrivna källor till researchen av kapitlen i Afrika än till kapitlen om skandinaviens järnvägar, något jag mycket väl kan tänka mig.

Alla som är intresserade av att läsa en spännande berättelse borde läsa den här boken. Precis som det brukar vara med Guillou så lär man sig en del. Och som det brukar vara med Guillou så får man också sina invanda fördomar lite lagom utmanade.  Och precis som det brukar vara med Guillou så är det en lagom mängd action och romantik för att man ska hålla intresset vid liv hela vägen.

tisdag 7 februari 2012

Veckans middagar v.6

Oj, jag har nästan glömt bort att jag har en blogg den denaste tiden. Delvis är det glest med uppdateringar för att jag inte gör något speciellt värt att skriva om, delvis börjar jag känna att jag redan har skrivit om allt. Kanske är det här början till slutet på min bloggera, vi får se... Nu ska ni i alla fall fä veta vad jag har tänkt att vi ska äta till middag i veckan. Matsedeln har dock redan fallerat, för sambon for precis nyss iväg och köpte pizza till oss. Men det är faktiskt en del av poängen med veckomatsedel, man har ingredienser hemma till en veckas färdigtänkta middagar, sen kan man planera om ifall andan faller på.

Måndag: Stekt sej, kokt potatis och äggsås. Tomater och cole slaw från helgen som tillbehör

Tisdag: Pastagratäng (kokt pasta, skinksås m. svamp, frysta grönsaker, allt blandas i en smord form och gratineras i ugnen till fin färg och allt är genomvarmt)

Nästan tajmat med ett nytt år blev jag tvungen
 att skaffa en ny middagsbok! Det här är den nya!

Onsdag: Potatis, köttbullar, wokgrönsaker

Torsdag: Potatispannkaka med bacon, vitkålssallad med lingonsylt

Fredag: Kycklingklubbor, pilaffris, broccoli

Lördag: Restdag

Söndag: Lasagne, rivna morötter med apelsin

onsdag 1 februari 2012

Ett litet snedsprång av Denise Rudberg

Den här boken marknadsförs som en ny genre som författaren kallar Elegant crime. Jag har sett en hel del recensioner av boken innan jag till slut hittade den i jobbets pockethylla, och det jag kommer ihåg av de recensionerna jag har läst är just en invändning mot epitetet Elegant crime. Jag har också en hel del invändningar mot det. Först och främst så är det definitivt inget nytt drag att förlägga kriminalgåtor till överklassmiljö, det har både Arthur Conan Doyle (som skrev Sherlock Holmes), Agatha Christie och hur många klassiska deckarförfattare som helst gjort tidigare. Det ger nog helt enkelt en extra krydda att läsa om rika och framgångsrika människor som på olika sätt hamnar i trubbel. Den andra invändningen jag har mot "Elgant crime" är att det knappast finns några eleganta brott, oavsett vilken miljö de utspelas i (möjligen vissa stöldberättelser undantagna). I Denise Rudbergs bok finns både prostitution och brutala mord beskrivna, inte särskilt elegant. Själva mordgåtan känns inte heller särskilt elegant utan tvärtom tycker jag att upplösningen är ganska långsökt och inte ens miljön, det flärdfulla Östermalm, känns särskilt elegant i den här historien.

Nu kan man ju tro att jag sågar själva boken, men det gör jag verkligen inte. Jag fastnade i den här boken och andra hälften sträckläste jag faktiskt, det är inte ofta jag gör det nu för tiden, och varje gång det händer blir jag lika glad. Historien engagerade mig och jag gillar huvudpersonerna, den motsägelsefulla Augustin Madrid, den paranta Marianne Jidhoff och hårdföre snuten Torsten Ehn. De tre har en skön dynamik som lovar mer inför kommande böcker i serien. Några direkta snaskiga detaljer om de rika och framgångsrika överklassmänniskor fick jag mig inte till livs, det mest matnyttiga där var att kvinnorna tydligen inte använder smink till vardags och dessutom har håret i hästsvans (där kände jag genast en samhörighet). I övrigt verkar de mest leva i olyckliga äktenskap och ha viktfobi. Dessutom verkar de ha dödligt långtråkiga liv.

Som sagt, en skön bok att slappa till i en snödriva men inget som sätter några djupare spår i mig.