onsdag 19 september 2012

Hello Kitty måste dö av Angela S. Choi


Hello Kitty måste dö

Den här boken stod och nästan skrek åt mig i Icas bokställ för några veckor sedan. Inte så att jag hade brist på olästa böcker just då, men med tanke på att Hello Kitty tar en ofrivilligt stor plats i mitt liv just nu, så kände jag en viss sympati med bokens titel där i Ica-kön. Jag fick inte vad jag förväntade mig.

Enligt baksidestexten är detta en rolig bok om en kinesisk-amerikansk tjej som vill göra upp med familjens värderingar och anpassa sig till livet i USA. Jag väntade mig väl något vanligt feministiskt feel good eller chiq lit-aktigt. Baksidestexten utlovade också en hysteriskt rolig bok. Nja. Boken är skriven med en humorisktisk och ironisk ton, men rolig? Nja, jag skulle nog hellre vilja beskriva boken som skruvad. I mitten av boken visste jag fortfarande inte vilken genre den tillhör. Jag kommer inte att berätta vilken genre den visade sig tillhöra för då förstör jag för dig som har tänkt läsa den.

Bokens huvudperson är Fiona Yu. Hon är strax under 30 år och hon bor fortfarande hemma hos sina föräldrar. Hon har ett välbetalt arbete som affärsjurist och hon är ganska nöjd med sin tillvaro. Hennes föräldrar däremot är inte nöjda, de är väldigt rädda att deras dotter ska sluta på glasberget och de försöker desperat gifta bort henne med någon lämplig kinesisk-amerikansk kille. Fiona, hon har absolut inga planer på att gifta sig och hon är beredd att ta till drastiska metoder för att undkomma sitt öde, att sluta som hemmafru åt någon halvlyckad kinesisk ung man. På en kirurgisk mottagning som specialiserat sig på att operera mödomshinnor träffar hon sin gamle klasskompis Sean. Han är berdd att hjälpa henne att bli fri från alla potentiella friare, och hon tar tacksamt emot hans hjälp.

Fiona kämpar emot ett bli en Hello Kitty, en söt men menlös platt kvinna utan vare sig mun eller klor, och någon Hello Kitty, det blir hon inte. Och visst finna det många poänger i den här boken. På senaste bokcirkeln när vi hade sommarkavalkad i våra läshögar så såg vi en röd tråd. Det verkar finnas ett enormt behov bland just kines-amerikaner att göra upp med sitt kulturarv, för det var flera av oss i bokcirkeln som just i sommar hade snubblat över den typen av böcker som handlade om hur kineser som invandrat till USA ska kunna få ihop den amerikanska kulturen med den traditionellt kinesiska. Hello Kitty-boken har däremot en alldeles egen vinkling och lösning på problemet.

Det är en snabbläst och underhållande bok som var svår att lägga ifrån sig och visst belyser den ett verkligt problem. Men...

måndag 17 september 2012

Måndagsmys

Måndagar är väl inga dagar som brukar förknippas med mys, men den här måndagen blev mysigare än de flesta fredagar. Förra veckan började jag om med ridningen efter ett års uppehåll. Åh vilken lättnad att börja få ihop ett vardagsliv igen! Och vad kul att få träffa hästen och hennes ägare igen! Tyvärr har vi inte haft så tur med vädret hittills på riddagarna, förra veckan var det snålblåst och gråkallt. Imorse när jag packade stallkläderna var det blå himmel och ganska skön luft. När jag slutade jobba och skulle byta om så hade det börjat regna.

Hemma igen kom brorsan med familj på besök. Så kul att få lite främmande på kvällskvisten en helt vanlig kväll, även om det var kanelbullarna som lurade hit dem...Barnen blev så glada av att träffa sin minsta lilla kusin att de brände allt sitt krut, så när främmandet hade farit hem somnade barnen lättvaggade.

Då blev det läge för oss vuxna att göra något som jag har drömt om på många kylslagna ridturer, nämligen att få krypa in i en varm skön bastu efteråt. Nu avslutar vi kvällen med en tekopp framför tv och dator.

söndag 16 september 2012

Tvärplockar

Dagens uppgift var att köra bort skräp från gamla huset. Så ville svågern ha hjälp av sambon och eftersom vi ändå var halvvägs följde hela familjen med. Barnen fick leka med bästa kompisarna och sambon mef. Jag letade upp närmsta kalhygge för lite lingonplockning. Det var länge sen vi hade hemkokt lingonsylt senast. Kanske blir det lite detta år.

Vi passade på att skörda en rejäl låda med äpplen också när vi var vid gamla huset. Det kommer att räcka till både pajer och äppelkakor, att äta som de är och som extragodis till både marsvin och häst.