tisdag 27 juli 2010

Världens enklaste efterrätt

...hittade jag på idag när jag handlade på coop. Storfrämmande från Stockholm skulle hälsa på och jag var sötsugen. Efterrätten i sig var inte så originell, jag tror att jag har minst två andra varianter av den här på bloggen och surfar man runt på nätet finns det säkert tjugofem varianter till på samma tema. Men så här gjorde jag ikväll:


Jordgubbsglas 6 port
(jo, glas och inget annat)

1 l jordgubbar
½ galiamelon
12 Bragokex
1 burk Kesella vanilj
6 bitar god mintchoklad

Skölj, snoppa och halvera jordgubbarna. Kärna ur, skala och tärna melonen.
Varva jordgubbar, kesella, kex, melon, jordgubbar, Kesella och kex i vanliga eller ovanliga dricksglas. Toppa med en mintchoklad i varje glas. Servera.



måndag 26 juli 2010

Lägesrapport Edet Zoo:

En riktig hemmadag och jag pysslar på med lite olika saker. För det första håller jag på att sticka en sommarklänning till lillasyster. det har jag hållit på med sen före midsommar och med det här tempot kommer det attvara höst och klänningen urvuen innan den blir klar. För det andra håller jag på att virka en krokodil. Det borde vara ett snabbare projekt men fort går det inte. För det tredje håller jag på att läsa Släpp inte taget av Harlan Coben.

Dessuom har jag några projekt i "att göra-kö". Tvätta, tvätthögen har spridit sig från tvättkorgarna ända till källartrappen. Städa akvariet har jag tänkt göra sedan nån gång före midsommar och det blir inte idag heller. På köksbänken ligger Karin Alvtegens senaste och en gammal Anna Jansson och väntar på att hamna överst i kön..

Söndag i svart

Vi har haft en riktig helhelg på hotell med trevligt sällskap och god mat och rktigt semestermys. Jag hade gasolköket med mig för att kunna koka eget kaffe inne i hotellrummet. Storasyster sjöng björnen sover för djurparkens björn. Lillasyster hade nog roligast av alla på djurparken, hon tittade både på folk och fä. Jag begick mitt livs andra stöld. Storasyster var allra gladast över sin nya badring och lillasyster tiggde melon vid frukostbordet med skyhöga tjut över hela matsalen. Vi var med andra ord en ganska onormal men normal semstrande familj.

I bilradion på väg hem hörde vi om en trafikolycka på E4 norr om Piteå. Efter ett tag framgick det att den var allvarlig, att E4 var helt spärrad, att en buss och en personbil var inblandad, allt eftersom tiden gick kom fler och fler detajler och vi förstod att det var något riktigt, riktigt ruggigt som hade hänt. Ändå förusätter man att det är några turister eller främlingar som är inblandade. På kvällen började det komma rykten om att det kanske var några bekanta till oss som hade kört personbilen och senare på kvällen fick vi bekräftat att det var så.

Plötsligt var en jättetrevlig helg täckt av en svart skugga. Tänk vad fort allt kan förändras även om man inte är personligen inblandad i en katastrof. Mina tankar går till familjens överlevande barn som kommer att tvingas leva resten av sina liv i avsaknaden av sitt syskon och sina föräldrar.

fredag 23 juli 2010

Edet zoo går på zoo

Vi lämnar vårt alldeles eget aphus för att istället spana in djurparkens. Hunden är utackorderad, sköldpaddorna matade, marsvinen har fått en alldeles ny fläck av gräsmattan att äta på och snart far de tvåbenta varelserna från Edet zoo för att äta hotellfrukost, bada och umgås med trevligt sällskap.

torsdag 22 juli 2010

Massor av kakor av Jaqueline Bellefountaine


Jag fyllde år för någon vecka sen och då fick jag den här boken av svägerskan H med familj. En jätterolig bok, som klippt och skuren för mig som gillar att baka småkakor. Boken innehåller allt möjligt i kakväg, till och med ett kapitel med lunchkakor där man hittar en del salta kakor och lite mer mättande kakor.

Det märks att det inte är en svensk bok utan att den bygger på engelsk eller amerikansk kaktrradition. Det är mycket godis, jordnötssmör och inte minst kakor till lunch (!) som man inte är van vid från svenska kakböcker direkt. Det känns kul och de flesta ingrdienserna har man faktiskt hemma om man är hyfsat bakintresserad, något som ibland kan vara problematiskt med utländska kokböcker om man som jag tillhör den impulsiva skaran som inte gilar att vara tvungen att enkom fara och handla innan jag bakar. Det är kul med lite helt nya recept och nya former på kakorna, här hittar man både nallekakor och döskalleklubbor. Det är verkligen massor med kakor och massor med roliga kakor, både snabbgjorda och lite mer pilliga. Ett plus för den lättlästa layouten. Ett litet minus är att många kakor inte är avbildade.

När jag recenserar kokböcker brukar jag ju ge något litet smakprov på recept ur boken och det ska jag göra även denna gång. Håll till godo!



Kokoskakor 24 st

125 g smör
2 dl socker
½ dl kokosmjölk
2 dl kokosflingor
3 3/4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Glasyr:
3 dl florsocker
2 msk kokosmjölk
ca 1 dl kokosflingor

Sätt ugnen på 175 grader. Rör smör och socker pösigt. Blanda i kokosmjölk och kokos. Blanda mjöl och bakpulver och rör försiktigt ner i smeten. Klicka upp degen på plåtar med en matsked. Kakorna flyter ut lite så inte för tätt. Grädda tills kakorna är gyllenbruna 10-12 min. Låt dem svalna på plåten.

Glasyr: Blanda kokosmjölk och florsocker till en tjock smet. bred ut på kakorna och strö på kokosflingor. 

Reglar på plats!





Här går det framåt! All asfaltboard på plats, det var enkelt att skrädda till skivorna även på gavlarna. Springorna mellan skivorna tätade jag med remsor av papp som man täcker golvet med när man målar. Helst skulle det antagligen ha varit tjärpapp men jag räknar inte med att det ska kunna tränga in vatten i de smala springorna mellan skivorna och golvpapp hade vi redan hemma så då fick det bli så. Pappen häftade jag helt enkelt fast på skivorna.


 
Det var den enkla biten, sedan var det dags för regling, där fick min bror snickaren rycka in och ge oss ett handtag. Med hans hjälp så var det gjort på mindre än en dag. Om vi skulle ha gjort det själva hde det tagit MINST tre dagar. Det svåra var att väggarna lutar åt alla håll. När vi reglade för dörren och den lilla fönstergluggen som vi ska öppna upp på det som kommer att bli loft upptäckte vi en fadäs. Dörrhålet är inte mitt under taknocken. Vi hade över huvud taget inte kollat det utan bara tagit för givet att det var så, men när vi skulle regla för det lilla fönstret så såg det jättekonstigt ut när inte nock, fönster och dörr hamnade på en rak linje. Som tur var gick det att flytta hela dörrpartiet ganska enkelt så att det kom i lod till sist. På bilden är det den övre rutan ovanför dörren som ska bli fönsterglugg, där ska ett fönster på 50x50 cm in. Ovanför dörren och över halva stugan kommer sedan ett sovloft. 
 
Som ni ser lyser solen fortfarande in under takreglingen. Det kommer att åtgärdas i ett senare skede och beror inte på att jag har slarvat med asfaltboarden :-)

onsdag 21 juli 2010

De ensamma av Håkan Nesser


Den här boken ingår i Håkan Nessers kriminalserie om Gunnar Barbarotti. Håkan Nessers deckare är inte alls actionfyllda utan mer filosofiska. Alla fyra har haft relationer mellan familj och vänner som huvudtema och de har varit pusseldeckare i den meningen att den skyldige kan hittas i en väldigt liten krets av misstänkta som har en nära relation till offret/offren.

De annorlunda handlar om ett gammalt kompisgäng med tre par som lär känna varandra när de studerar i Uppsala. De tappar kontakten med varandra när en av tjejerna i gänget, Maria, förolyckas under en svamputflkt på sjuttiotalet. Det blir en polisutredning men den läggs ner och det kan aldrig styrkas om något brott har begåtts. Nästan på dagen trettiofem år senare störtar Marias dåvarande sambo nerför samma stup vilket ger poliserna Gunnar Barbarotti och Eva Backman något att bita i. Har något brott begåtts? I så fall av vem? Inget talar för att det är något annat än en olyckshändelse förutom det underliga tidsmässiga sammanträffandet.

Parallellt med polisernas utredning får man på välkänt deckarmanér även läsa utdrag ur den döde Marias dagbok och även prästen Rickards egna tankar kring uppsalatiden. En vanlig men ändå ovanlig historia rullas uppch givetvis ligger svaret i mordgåtan göm,d i det förflutna. Givetvis får vi även följa Barbarotti privatliv och jag gillar så mycket att hanb är så vanlig. Han lever i en ny familj med sammanlagt fem barn från hans och  frun Mariannes respektive tidigare äktenskap. Han är ledig på helgerna poch när det krisar till sig i familjen får jobbet stå tillbaka, precis som vi vanliga gör. Så skönt att slippa alkoholiserade ensamstående arbetsnarkomaner i deckarvärlden...

Håkan Nesser håller stilen med den här deckaren, men det är bra att han har bestämt sig för att inte göra fler än fem Barbarottideckare för det känns som att temat redan nu är på väg att sina, den här boken liknar allt för mycket den i mitt tycke lysande föregående boken En helt annan historia för att jag ska höja den till skyarna. Men om man gillar riktigt pussliga pusseldeckare så är De ensamma helt klart läsvärd. Och jag ser redan fram emot den femte Barbaroittideckaren!

tisdag 20 juli 2010

Slåtter och iste

En hel vecka i stugan och det har blivit en hel del gjort faktiskt! Vi har byggt en hel del på vår stuga, det ska jag berätta mer om i ett annat inlägg. Vi har varit på auktion och vi har "slåttrat". Förutom att vi har umgåtts och läst och passat ungar och badat och allt annat som man brukar göra när man lever stugliv. Trettioen säckar hö har jag bärgat till marsvinen, resten forslade min bror bort med god (?) hjälp i traktorn av storasyster.

Marsvinen kommer inte att behöva svälta i vinter, det här är bara en del av vinterransonen. Jag tycker att det är mest praktiskt att packa höet i små säckar. En sådan här säck räcker ungefär en vecka för "grisarna".


Jag brukar försöka ta mig till en riktig gårdsauktion varje sommar. De flesta somrarna kommer jag inte iväg alls, för auktionerna är för långt bort eller på dagar när vi har annat inplanerat men i helgen lyckades vi ta oss iväg på auktion. Jag får alltid blandade känslor på auktioner. Dels drar det i loppistarmen, den där triggningen att försöka göra så bra fynd som möjligt till så liten peng som möjligt. Samtidigt är det något så oerhört sorgligt och vemodigt över auktioner. Att ett helt hem, ett helt liv, slumpas bort för nästan inga pengar alls. Saker som är väldigt fina och välgjorda och som har betytt något för den som ägde dem har helt plötsligt inget värde alls.

En äkta rysk samovar. Bruksanvisningen var lite svårläst, den var nämligen skriven på persiska, arabiska, turkiska eller något annat språk med vackra bokstäver.


Jag köpte ett sängbord för femtio kronor, en rysk tesamovar för en tjuga och fyra vackra handvävda ranor för en tjuga. Jag är jättenöjd över mina fynd, för det var verkligen fynd. Samtidigt skäms jag över att jag inte betalade mer. Just för att jag är så nöjd.
Framför allt ranan i orange toner tycker jag blev jättevacker i fåtöljen.

Samovaren brygger massvis med jättegott te. Ranorna blev möbelöverdrag på sambons gamla femtiotalsfåtöljer - jag vet tantvarning så det sjunger om det men vänta bara, det är snart trendigt! Och ett sängbord har jag letat ganska länge på loppisar utan att hitta något som jag verkligen gillar, men här fanns det. Jag ångrar bara att jag inte hann med att bjuda på ett matchande skåp, det hade gjort sig klockrent i sovrummet tillsammans med sängbordet....

En ful bild av ett snyggt sängbord


Som avslutning ska ni få mitt recept på superenkelt och läskande iste. Kan bryggas både med och utan samovar:


Iste 1 liter

5 dl starkt te av din favoritsmak
5 dl iskallt vatten, gärna kolsyrat
rejält med isbitar
skivad eller tärnad frukt t.ex. citron, apelsin, persika, äpple....

Brygg teet och kyl det i vattenbad under omrörning eller ta kallnat frukostte.
Blanda te, vatten, is och frukt i en tillbringare. Drick! Jag tycker bäst om osötat te, men om man vill ha sött iste löser man önskad mängd socker i det varma teet innan man kyler det.

tisdag 13 juli 2010

Igår...

...orkade jag inte knåpa ihop något blogginlägg, det var bara för varmt. Jag ville bara leta upp den skuggigaste platsen jag klunde hitta och ligga där och flåsa med ett glas bubbelvatten med frysta jordgubbar i högsta hugg och läsa Håkan Nessers De ensamma i lugn och ro. Det fick jag inte göra så lång stund. Storasyster kunde för en gångs skull inte roa sig en minut på egen hand ens, förmodligen tyckte hon  att det var för varmt. Lillasyster vill alltid bli underhållen när hon är vaken, som tur är brukar hon än så länge sova två rejäla lurar varje dag. Så inte igår. Förmodligen tyckte hon också att det var för varmt.

Sambon jobbar som bekant alltid på sommaren och att ligga på stranden ensam med en tvååring och en bebis kändes inte som något lockande alternativ, varken särskilt kul eller avslappnanade men till slut blev jag tvungen att falla till föga och uppsöka närmaste strand, jag höll helt på svimma i värmen. Bara att få en anledning att sätta sig i bilen och köra luftkonditioneringen på järnet var en befrielse, varför kom jag inte på det direkt? En långtur exempelvis till IKEA hade suttit riktigt fint... Efter att ha lagt mig raklång i vattnet medan jag höll lillasyster på raka armar ovanför vattenytan (normalt beteende? Nej) började jag faktiskt sakta kvickna till igen så jag kunde fara hem och ladda inför födelsedagsfika med mina syskon med familjer.

Idag regnar det tack och lov och jag har både tvättat, städat huset och packat för en ny sväng i stugan. Allt medan storasyster har lekt och lillasyster sovit förmiddagslur. Ordningen återställd!

söndag 11 juli 2010

onsdag 7 juli 2010

Ta vara på sommaren!

En flaska vatten med frysta jordgubbar, en kaffetermos, en bullpåse och två pizzeriasallader på vägen. Det är vad som behövs för en lyckad picknick. När man dessutom har supervänner med som sällskap, som bjuder både påtur med tjärdoftande träbåt och på färska jordgubbar med grädde kan det bara bli lyckat. Att vädret var perfekt behöver jag väl inte ens nämna?

En timme innan sambon slutade sitt jobb ringde telefonen. Det var kompisarna C och A som undrade om vi ville följa med på en liten båttur och äta middag på en ö. Givetvis ville vi det! Jag packade en kylbag med ovan nämnda matsäck och svängde förbi pizzerian efter sallad på vägen till sambons jobb. Sedan plockade jag upp honom när han slutade och så fick vi en liten båttur över till ön där polarna redan väntade. Flickorna badade och lekte i sanden, vi vuxna åt och lagom till läggdags var vi hemma igen. Ibland behöver det inte bli svårare än så. Enda smolken i bägaren var att jag glömde väskan med kamera och GPS i bilen så det blev varken några härliga semesterbilder eller någon geocachletning... Å andra sidan är det bara en anledning att göra om trippen!

tisdag 6 juli 2010

Äntligen en chans att röra på sig!

Det krävdes en gräsklippare för att få igång mig. Jag har knappt lyft ett finger sedan före midsommar, varken med löpning eller ridning. Löpningen kom av sig för några veckor sedan, ungefär samtidigt som jag bröt en tå. Den gör ont än dessutom. Ridningen fick sommarlov efter midsommar för då blev favvohästen avlivad. Efter betesperiod och semestervila för både folk och fä är det meningen att jag ska återuppta ridningen på andra favvohästen. Det känns spännande och kul att återse henne efter ett års uppehåll!

De senaste veckorna har jag knappt ens promenerat men i helgen har det blivit en del hundpromenader ändå för vi har passat mina föräldrars hundkille. Konstigt att man är mer noga med att sköta om andras hundar än sin egen även om även våran hund har fått följa med på promenad med hundkillen. Egentligen borde jag ersätta ridpassen med hundträningspass för jag och den lånade hundkillen ska nämligen på utställning om två veckor. Det känns som att vi kan behöva träna ihop oss så att vi vet var vi har varann innan dess så att vi inte skämmer ut oss allt för mycket.

Ikväll var det dock gräsklipparen som skulle motioneras. Jag tror att den blev glad över att få arbeta lite för den startade glatt på första draget. Gräset var långt så arbeta fick den. Men det blev fint och det kändes skönt att ta en dusch för att man faktiskt var svettig och inte bara för att man var allmänt sunkig. Och så skönt det var att få tillbringa kvällen till ljudet av en brummande gräsklippare istället för av två ylande ungar. Det blev sambons lott den här gången. Är det ett tecken på ett extremt tråkigt liv eller på ett man är väldigt lättroad när man tycker att gräsklippning är det bästa sättet att tillbringa en tisdagkväll?

måndag 5 juli 2010

Det går framåt!

Svägerskorna i sågartagen!

Det har varit en hektisk vecka med mycket farande känns det som. Efter skärgårdsön och midsommarfirande var vi hemma två dagar innan vi drog upp till stugan på torsdag eftermiddag. Sambon fixade med traktorn och grävmaskinen och var lycklig som ett barn med en stor glasskål. Själv kände jag stressen över stugbygget som har stått stilla en hel månad. Det blev så att jag tog saken i egna händer och började spika upp asfaltboard på väggarna. Vår stuga är från början en hölada från mitten av 1800-talet (minst) och därför glestimrad, dvs stockarna är timrade med rejäla glipor så att vinden ska komma in och hålla höet torrt och fräscht. Breda glipor i väggarna är ju inte direkt vad man vill ha där man ska bo...


Vi skräddade skivan i hörnen genom att ställa den mot väggen, markera på en kloss där glipan mellan vägg och skiva var som bredast. Sedan höll vi pennan mot strecket på klossen och drog ett streck hela vägen ner samtidigt som vi drog klossen mot väggen som skulle skräddas av. Då var det bara att såga efter strecket. Om man tittar noga på bilden syns blyertsstrecket som vi hade ritat upp.


Det är anledningen till att jag har täckt väggarna med asfaltboard. Det är en skiva som är ca 1 cm tjock och väldigt mjuk och böjbar. Det är ju meningen att skivan ska följa ojämnheter på väggarna. Som tur var fick jag hjälp med byggandet av min brorsa snickaren som demonstrerade hur vi skulle skrädda skivorna i hörnen (väggarna i gamla hölador lutar utåt). Båda svägerskorna hjälpte mig också med snickrandet. Det var riktigt kul! Vi hann nästan färdigt, det är bara lite pyssel runt dörr och fönster samt gavelspetsarna kvar att klä. Två ungar med hemlängtan gjorde att jag inte hann göra helt klart. Att jag bara kan bygga medan lillasyster sover gör också jobbandet väldigt "hattigt". Att ta någon bild av en fördig vägg blev inte av tyvärr. Men i gengäld fick ni ju se mina snygga svägerskor, det kanske är lika kul!

Fyrvaktaren av Camilla Läckberg



Boken, den lånade jag ut innan jag ens hade hunnit fota den, så ni får nöja er med en plankad bild. Boken kom som välkomstgåva när man gick med i bokklubben Månadens bok (gissa varför jag gick med). Inte ofta jag läser nyutgivna inbundna böcker, det kändes riktigt lyxigt!

Om man har läst Camilla läckbergs tidigare böcker kommer man att känna igen sig. På det privata planet har Patrik och Erica fått tvillingar, Ericas syster Anna har förlorat sitt barn och är djupt deprimerad. I Fjällbacka ska ett gammalt semesterhem nyinvigas vilket engagerar hela bygden. När kommunens nyanställde ekonomichef går och blir mördad i sin egen lägenhet får poliserna i Tanumshede polisdistrikt fullt upp igen. jakten går via hem för misshandlade kvinnor och kriminella mc-gäng.

Det här är en typisk Läckbergsroman, likadan somm alla anndra skulle jag nästan vilja säga. Den är inte dålig men den är inte heller en av hennes bästa och den lämnar mig ganska oberörd.