torsdag 12 augusti 2010

Ridminnen!

Då var man tillbaka på hästryggen igen! Den här gången på nygammal häst (igen). Jag har ridit den här damen i några år även om det periodvis har varit ganska sporadiskt på grund av gravidmagar och sånt. Däremot har hon flyttat. Så nu är jag kvar i samma stall som i våras men på hästen som jag red innan jag kom tillbaka till nygamla stallet tidigare i våras. Låter det komplicerat? Det var det som var meningen ;-). Kul var hur som helst att hon kände igen mig och verkade riktigt glad att se mig! Så fort jag klev ut bilen kom hon traskande mot mig genom hela hagen! Det var ömsesidig glädje!

Jag har två starka minnen av den här damen. Första gången jag red henne skulle vi korsa ett järnvägsspår. Precis när vi kom fram till järnvägen kom tåget i 100 knyck. Jag vet inte vem som blev räddast, jag eller hästen, säkert är då att jag kände varje muskel på hästen dallra under sadeln. Men hon stod kvar. Givetvis tack vare sin coola hästkompis och att hon hade sin älskade matte på honom.

Det andra minnet jag har av henne är mer komiskt. Det var när jag var rejält gravid med storasyster. Jag red efter en väg där jag brukade rida och hon hade gått där många fler gånger än mig. Det var bara det att just den här gången hade det hunnit bli advent och vid ett hus hade de satt upp en blinkande ljusslinga vid en portal ut mot vägen. Hästdamen vägrade passera. Jag ville inte provocera henne att göra något dumt, gravid som jag var utan smart (trodde jag) satt jag av och ledde henne förbi det "farliga". Jag har sällan haft några svårigheter att sitta upp på hästar, jag har långa ben och brukar vara hyfsat vig så jag hade inga betänkligheter mot att sitta av. Det var bara en sak jag inte hade tagit med i beräkningen innan jag hoppade av. Att jag var ungefär tio kilo tyngre än vanligt och att jag hade en stor pilatesboll till mage. Desstuom hade jag en bra bit hem och promenerat några längre sträckor hade jag inte kunnat göra på flera veckor. Det tog en bra stund och mycket trixande med stiglädren innan jag satt i sadeln igen och kunde börja rida hemåt igen. Efter det tittar jag mig alltid omkring efter bra ställen att sitta upp på innan jag hoppar av en häst under en ridtur...

Inga kommentarer: