Jag har blivit förstörd. Eller inte jag, men mitt självförtroende har blivit förstört. Jag vet inte när eller hur det har har gått till. Igår skulle vi till stugan. Solen sken från en klarblå himmel och termometern visade på någon liten minusgrad bara. Sambon tyckte att jag skulle köra min skoter till stugan så skulle han köra läsk- och matbil med hund och bebis dit.
Plötsligt fick jag kalla fötter. Det kändes totalt omöjligt för mig att köra skoter ensam två och en halv mil efter en led som jag har kört hur många gånger som helst. Helt plötsligt kändes alla vägövergångar och älven som man kör på halva sträckan totalt livsfarliga och omöjliga att klara av för mig på egen hand.
Sambon lyckades övertala mig att köra ändå som tur var, för så fort jag väl satt på skotern så var det verkligen inget konstigt alls. Jag fick en riktigt härlig tur upp till stugan. Väl där blev det bastu och samkväm hos svägerskan M och hennes man M. Riktigt trevligt!
Idag fick jag köra ännu mer skoter när vi var ute. Svägerskan M åkte nämligen alldeles frivilligt i pulkan med bebisen och deras två tjejer. När bara jag och sambon är ute med skotern är det alltid diskussioner om vem som ska åka pulka med bebisen, vi kör nämligen helst själva bägge två.
3 kommentarer:
Ja det var en riktigt härlig skoter dag!! Jag åker gärna med barnen i pulkan de é så skönt och mysigt!! Vi får göra om det!!
Det är väl som att ramla av en häst, man måste upp igen för att våga fortsätta rida! Kram
Det ju bara det att jag inte har "ramlat av".
Skicka en kommentar