Sista delen i trilogin om familjen Neshov har jag nu läst. Den börjar precis där andra delen slutar och hela trilogin utspelar sig under ett halvår sammanlagt, så man bör läsa alla tre böckerna i ganska tät följd. Det förutsätts också att man vet vad som har hänt tidigare i serien, inga onödiga upprepningar här inte (tack och lov).
Jag vill inte avslöja så mycket om vad boken handlar om om det är så att ni har tänkt läsa hela serien, det är ju lite taskigt om jag går och avslöjar hur det hela slutar. De tre bröderna räknar alla med att Torunn ska ta över släktgården efter sin far och allihopa hyser planer för hur de ska kunna hjälpa Torunn, men de har även helt egoistiska planer för stället. Torunn själv är inte alls säker på hur hon vill göra men hon känner pressen på sig och allra mest känner hon ansvaret mot sin farfar Tormod och mot grisarna.
Jag tyckte väldigt mycket om slutet på boken, det är lite öppet, några av personerna har vuxit efter allt som hänt, några är precis som innan och när Torunn äntligen fattar sitt beslut så vet man inte om det är det bästa som sker eller ej men jag tycker att det känns realistiskt. Egentligen skulle jag vilja att hela den här recensionen handlade om slutet för det finns ett och annat att fundera över där, men då förstör jag ju för er som inte har läst boken så jag nöjer mig så. Den här tredje delen är mycket mörkare än de två tidigare men som en av kritikerna på bokens omslag skriver, så är "Anne B Ragde en mästare på att beskriva livskriser på ett sätt så att vi står ut med att läsa om dem".
Precis som jag skrev i recensionen av del två, Eremitkräftorna, är det här verkligen böcker som är väl värda att läsa.
Om du vill veta vad jag tyckte om del 1 Berlinerpopplarna så kan du läsa det här och min recension av del 2 Eremitkräftorna finner du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar