Den här boken läste jag redan förra helgen och sedan dess har det hänt en hel del i mitt liv, så det blir en utmaning att komma ihåg vad den egentligen handlade om men jag gör ett tappert försök. Boken är en direkt fortsättning på Berlinerpopplarna, så det är bra att läsa den här trilogin i ganska tät följd. Jag läste Berlinerpopplarna i somras och det var lite för länge sedan kände jag. Berlinerpopplarna har även sänts som tv-serie för något år sedan men den har jag inte sett så jag vet inte om tv-serien innefattar alla tre böckerna eller bara den första.
Jag ska inte gå in för mycket på handlingen om någon inte har läst den första delen, men boken handlar om de tre bröderna Margido, Tor och Erlend samt Tors dotter Torunn och människorna runt omkring dem. Efter den gemensamma julen där deras tillvaro förändrades från grunden återvänder Torunn, Margido och Erlend hem till sina vanliga liv samtidigt som Tor kämpar på med släktgården. En olycka kommer sällan ensam heter det och några veckor efter jul hugger sig Tor i benet. Åter igen måste syskonen och Torunn göra en insats för släktgården och för Tor.
Eremitkräftorna är lika bra som Berlinerpopplarna, jag vill veta hur det ska gå med gården och med människorna som hör dit. Om man ska beskriva den här boken så skulle jag nog säga att det är en blandning av Änglagård och Grabben i graven bredvid. Vilken tur att jag lånade även del tre, Vila på gröna ängar, senast jag var på bibblan, så fort livet lugnar ner sig lite ska jag läsa den också (om det nu lugnar ner sig igen?). Om ni har missat den här trilogin, läs den! Och mamma, jag tror att det här är en bok i din smak!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar