Jag har lyssnat på ljudboksvarianten av den här boken. Uppläsaren är Peter Andersson och det funkar helt okej. Kanske skulle man ha upplevt att den här boklen hade haft ett högre tempo om man hade läst den istället.
Huvudpersonen i den här boken heter Evert Bäckström. Det är en väldigt kontroversiell polis, Leif GW Persson har verkligen lyckats skapa ett orirginal i Evert Bäckström. Förutom en avvikande personlighet tänjer han på lagarna lite som det passar honom själv. Evert Bäckström har begåvats med så gott som alla gängse fördomar om olika människor och företeelser på samma gång och det är riktigt underhållande att ta del av Bäckströms tankar, även om en städad typ som jag ibland vill slå mig för pannan över vissa av Bäckströms slutsatser. Men givetvis löser han sitt fall och blir hjälte både i massmedia och inför åtminstone vissa av sina kollegor. Evert Bäckström lyckads dessutom oskadliggöra några bovar utöver "sina egna" som bonus kan man säga. även om metoderna för gripandet kan diskuteras.
Jag kommer ihåg att Leif GW Persson fick svara på en del frågor när den här boken kom ut om han anser att alla poliser är som poliserna i boken. Jag tycker att poliserna i boken är som folk är mest, det tar de chanserna de får att sko sig själva men handlar efter sin bästa förmåga med att gripa brottslingarna. De har sina fördomar som oss alla andra och det finns både vettiga och mindre vettiga, precis som i alla sammanhang där olika människor måste träffas utan att frivilligt välja sitt sällskap.
Det bästa i den här boken är definitivt humorn, Evert Bäckström är så sanslös ibland att man inte kan låta bli att skratta. Språket är mustigt. Jag skulle vilja säga att det här är en typiskt manlig bok. Samtidigt som boken bitvis är ganska kul har den en tendens att vara ganska "pratig" bitvis och det är långt mellan actionavsnitten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar