Igår blev hunden opererad i sitt knä. Jag lämnade in henne på morgonen, var med medan den lugnande sprutan började verka och sedan for jag och Lillisen hem, med ett tomt koppel. Det var långa timmar av väntan innan telefonen ringde på eftermiddagen. Då var operationen avklarad, hunden hade vaknat upp ur narkosen och veterinären ringde och berättade att allt hade gått bra, de hade lagat det främre korsbandet som var helt av och de hade skrapat bort kalkavlagringar i knäet. Han sade att jag skulle höra av mig efter nio på morgonen idag och få veta när jag kunde hämta henne. Jag hann bara stiga upp i morse så ringde telefonen. Det var från veterinärkliniken, de bad komma och hämta hem hunden så fort som det bara var möjligt eftersom hon var så olycklig över att tvingas ligga alldeles ensam i en bur med en obehaglig tratt på huvudet.
När jag väl kom och hämtade henne hade hon så bråttom ut att hon inte ens hade tid att hälsa på mig... Väl hemma var hon jättetörstig, olycklig över sin tratt som stöter i precis över allt och dessutom syns det att hon har rejält ont i sitt ben. Hon har dock lyckats tråckla sig upp för trappen och upp i våran säng, där har hon legat hela dagen.
Just nu sitter hon upp i sängen och gnyr, förmodligen kliar det i såret och hon kommer ju inte åt att klia. Två veckor ska hon ha bandage och hon får inte vara lös på fyra månader. Hur ska matte och husse fixa det?? Men alla hundrädda i området ni kan härmed lugnt passera vårt hus hela vintern!
2 kommentarer:
Men stackaren! Hon ser ju för deppig ut!
Skönt att operationen i sig lyckades!
Det blir jobbiga 4 mån....men det kan det vara värt! så ont hon ska ha haft! Hon ser verkligen olycklig ut ,tratten ,bara den fy vad irriterande! Snart får sally oxå tratt....sterilisering väntar den föröknings benägna katten.... f1
Skicka en kommentar