Den här boken låg i det senaste paketet från min hemlige bokvän i Pocket och prassel. Jag har aldrig hört talas om vare sig boken eller författaren tidigare, så det var med spänning jag började läsa.
Boken handlar om polisen Johan Axberg som blir "trakasserad" av en pastor som påstår att hans mor har blivit mördad av någon som har varit inne i deras hus och tagit moderns klocka. Inget i obduktionsresultatet tyder på något annat än att den gamla damen har dött en helt naturlig död och det finns absolut inget som helst spår inne i huset som tyder på att någon obehörig skulle ha varit där. Samtidigt grubblar en av läkarna på Sundsvalls sjukhus över att ovanligt många patienter har avlidit av plötslig hjärtdöd den senaste tiden. Så börjar Dödens pendel. Poliserna i Sundsvall har inte bara ett brott att jobba med, en parallellhandling är att någon säljer droger på skolgårdar i Sundsvallstrakten, ett betydligt tydligare brott som poilsen nystar i för fullt.
På bokens omslag finns utrag ur recensioner där framför allt personteckningarna och dialogerna har fått beröm av recensenterna. Jag håller inte riktigt med där, jag tycker att dialogerna är ganska "stolpiga", de påminner om dialogerna som mina elever på högstadiet brukar skriva, men de fungerar innehållsmässigt, det är mest språkligt jag tycker att de känns lite konstruerade. Personteckningarna av poliserna och de andra huvudpersonerna känns realistiska, Johan Axberg påminner om en tjugo år yngre Wallander, en ganska ensam typ nästan utan släkt och med ett trassligt privatliv. Som läsare får man även känna några av de andra poliserna och några ur Axbergs bekantskapskrets ganska väl. Mördaren tycker jag däremot inte känns särskilt trovärdig. Motivet till varför han måste mörda är lite långsökt tycker jag. Själva handlingen är fantasifull och inte särskilt realistisk, men helt klart underhållande. Spänningen håller i sig hela vägen till slutet.
Överlag tyckte jag att det här var en bra och spännande deckare som var lättläst och rapp utan långa sega partier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar