Jag älskar att få spontana besök. Att bjuda hem folk är det mest pressande jag vet, då måste man städa, ha något att bjuda på och man måste ha något presentabelt på sig. Då får jag prestationsångest. Ju längre i förväg jag vet om ett besök, desto mer prestationsångest får jag. Nä tacka vet jag spontana besök, folk som bara tittar in genom dörren alldeles oförvarnat eller folk som ringer och säger: -Sätt på kaffet nu kommer jag! Då får man liksom duga som man är. Och konstigt nog, hur tom kylen än är så finns det alltid något att bjuda på vid sådana tillfällen. Och de värsta leksakerna kan man alltid kasta in i lekrummet på vägen till dörren och i övrigt så är det what you see is what you get. Knastrar det under fötterna (och det gör det ofta hos mig, att dammsuga är ingen favoritsyssla), ja, men behåll skorna på då! Och presentabelt på sig, så himla ofta går jag faktiskt inte omkring så trasig och skitig hemma att jag inte törs visa mig för mina vänner och är jag det så finns det alltid en anledning, att jag håller på med nånting skitigt till exempel.
Igår var en riktig toppendag, för då hade jag inte mindre än TRE spontanbesök på en och samma dag! Två av dem dessutom rätt sällsynta. Först kom brorsan och svägerskan C förbi när vi satt och åt lunch, bra då kunde jag äta i lugn och ro medan de roade barnen! Under mardrömstimmen kom barnens storkusin E förbi på ett väldigt sällsynt besök. Hon hade sin nyinköpta systemkamera med sig och fotade sina småkusiner, inga lätta motiv direkt! Tack för det besöket, det är alltid guld värt när det händer nåt kul de där timmarna efter middagen som jag tycker är så hemska. Till sist kom det motorcykelfrämmande ända från de norra kommundelarna. De hade så bråttom att de inte ens hann dricka en kopp, men det var himla kul att ni tittade förbi! Somm toppen på en trevlig dag kom sambon hem från sin militärövning två dagar innan han egentligen skulle ha kommit. Skönt att ha honom hemma igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar