Postcard killers av James Patterson och Liza Marklund

Så har man läst en av de mest omskrivna böckerna den senaste tiden, Liza Marklunds och James Pattersons gemensamma deckare Postcard killers. Jag lyssnade på den som ljudbok, uppläsare var Reine Brynolfsson. Boken passade bra att lyssna på och Reine Brynolfsson har en behaglig läsröst så det kan rekommenderas. Däremot hade Liza Marklund kanske kunnat ge honom någon lektion i pitemål innan inläsningen...

Boken handlar om Dessie, kriminaljournalist på en svensk kvällstidning som får ett vykort från en mördare. Det visar sig att samma sak har inträffat runt om Europa den senaste tiden. En kvällstidningsjournalist får ett vykort, kort därefter ett polaroidfoto föreställande två lik arrangerade efter ett känt konstverk. I mördarnas spår kommer New York polisen Jacob Kanon en man som har fått sin dotter mördad av dessa Postcard killers.

Om man förväntar sig Nobelpriskvalitet på den här boken kommer man att bli besviken, man får något mycket roligare än så nämligen. Det här är ren underhållning, högt tempo, sex och action. Trots att James Patterson är helt ärlig med att han skriver för att göra stora upplagor och tjäna mycket pengar, han skriver ingen bok som ska sälja mindre än fem miljoner exemplar enligt en intervju som jag såg i TV 4:s nyhetsmorgon, så andas den här boken skrivglädje. Det är roliga karaktärer, Dessie Larsson är en så sympatisk hjältinna, ganska försiktig och inte alls sugen på att vara inblandad i en utredning med seriemördare. Hon har också en väldigt uppfriskande historia, långt från deckarnas schablonhjältar. Jacob Kanon är desto mer schablonmässig snut och mötet mellan den cykelhjälmsbärande vegetarianen Dessie och den hårdkokta supersnuten Jacob blir en intressant kombination. Förutom persongalleriet är miljöbeskrivningarna över Sverige roliga. Det är kul att få se sitt eget land med amerikanska ögon och faktiskt lär man sig en del vår huvudstad och vårt land genom Jacob, Dessie och inte minst mördarna.

När jag såg intervjun med Liza Marklund och James Patterson på TV4 så kändes det som att mötet dem emellan var en enda kreativ kulturkrock och så känns det även när man läser boken, men det är en kulturkrock som är underhållande.