Stugbygge med simultanförmåga

Vi var ju så duktiga med stugbyggandet under vårvintern och vi började se inflyttninsdatum närma sig. Sedan stannade det av när sambon fick jobb. Men igår hann jag ta en byggdag. Det krävde sin kvinna eftersom jag var ensam med barnen och dessutom var det isolering och panelsättning uppe på loftet. Simultanförmågan fick verkligen jobba den dagen! Det gäller att vara lite smart. Jag parkerade barnvagnen utanför lilla gökursgluggen, då roade sig lillasyster med att klättra i och ur vagnen hela förmiddagen och jag såg henne hela tiden. Storasyster lekte med allt byggskräp homn hittade på golvet dessutom fick hon agera hantlangare åt mig.

Först skulle väggen isoleras och plastas. Inga problem. Sedan skulle första panelbrädan spikas. Den skulle vara 406 cm lång, dessutom ha rätt vinkel efter taklutningen som inte var de 45 graderna som byggsågen fixade att vinkla. Det var bra, då kunde jag utan att skämmas såga sticksåg istället, mycket mindre skräckinjagande. Tack "Äntligen hemma" för att jag har fått lära mig att man ska såga från baksidan när man sågar sticksåg om man vill ha ett snyggt snitt på framsidan! Förutom att plankan var lång skulle ett fönster passas in och så skulle jag dessutom lyckas få sponten att fasa i hela vägen. Det gick inte. Det var en spik som jag hade spikat in brädan under i ett försök att "fixa till".Det var bara det att jag hade slagit i den rakt genom skåran för sponten.

Då hade jag hållit på i två timmar med isolering och skräddning av en enda bräda och jag kände att jag hade tagit mig vatten över huvudet. Jag städade alltså undan allt byggeri och gick in och kokade kaffe istället. Sedan ringde jag till brorsan snickaren och bad om support. Ett råd fick jag, så efter kafferasten var det bara att gå tillbaka, plocka fram alla grejer igen och göra ett nytt försök. Då gick det även om det inte var enkelt att fasa i den lååånga brädan i sponten när jag dessutom inte hade mer än en meter brett golv, loftet har nämligen inte något helt golv ännu bara en liten brygga i mitten. Med lite akrobatik så nådde jag ändå att spika till slut.

Då var det dags för lunchrast. In och laga lunch, mata barn, byta blöjor, städa undan, försöka söva unge (vilket inte gick). Rulla tillbaka vagn och fortsätta att bygga. Då blev det för tråkigt för lillasyster så då somnade hon. Storasystern mutades att ligga och vila mot att hon skulle få ha nappen. Hon höll sig undan i mer än en timme (men inte vilade hon, det kan jag garantera). Ena sidan av fönstret hann jag klä med panel, det var riktigt pilligt eftersom varje del måste skräddas och snickras för att passa runt åsarna. Nu är jag riktigt taggad att återvända till stugan och göra klart andra sidan av väggen också! 

Den första plankan på plats, den som var så lång och tog så lång tid!