Det här är en viktig bok som är på gränsen till vad jag orkar med att läsa. Ibland har jag fått lägga ifrån mig den bara för att jag har blivit för upprörd och för berörd.
Boken handlar om Lea, en ung kvinna i 25-30-årsåödern. Hon har ett bra jobb som tv-producent men hon har tagit en paus från det för att leva ett år i Paris. Lea är en smart kvinna, men med ganska dålig självkänsla. Hon känner att alla andra är mycket mer lyckade och framstående än vad hon är, och hon känner att hennes eget liv inte är lika "fint" och bra som hennes brors och andra i hennes närhet. Jag tror att det är hennes svaga självkänsla somgör att hon hamnar den situationen hon hamnar. På nyårsnatten i Paris träffar hon den karismatiske Michel, en riktig konstnär och bohem. De blir tillsammans och skapar ett enormt destruktivt förhållande tillsammans. Michel är den missförstådde konstnären, alltid arbetslös och utan pengar, men med väldigt dyra vanor.Vanor som Lea måste betala.
Det som gör mig så upprörd av den här boken, och även av andra böcker i samma genre är att kvinnorna är så snälla och blinda. I den här boken är det väldigt tydligt att Lea blundar för sanningen, fönekelseprocessen är väldigt tydligt, och tror jag, realistiskt skildrad. I förnekelsen ligger också skammen, medvetenheten om att alla anhöriga, föräldrar, vänner och syskon ser hur det är ställt och det blir en faktor som gör det svårare att bryta upp. Ingen vill väl höra vad var det vi sa, och ett uppbrott blir ett bevis på vilket dåligt omdöme man har haft. Men den största drivkraften i den här historien är kärleken, eller rättare sagt drömmen om kärleken, Mitt-Livs-Novell-Lea som hon kallar det i boken.
Jag kan inte heller låta bli över at fundera över vårt samhälle, bilden av den perfekta familjen, den perfekta människan som projiceras i inredningstidningar och modemagasin, ett vackert hem i en fin stadsdel i Stockholm eller ännu hellre någon ännu större och trendigare storstad, Paris, London eller New York, vackra kläder, smal och vältränad kropp, vackra välartade barn, en snygg och högavlönad make som dessutom prioriterar familjen trots långa resor över hela världen och ett kärleksfullt och harmoniskt äktenskap. Jag känner mig av naturen skeptisk till människor som verkar ha det så, eller inte skeptisk till människorna, men skeptisk till om allt verkligen är så bra och fint som det ser ut, jag tänker at vi alla har våra sprickor och om de inte sitter på fasaden där man kan se dem så sitter de nog i grunden istället. Någon sådan skeptisicm har inte Lea, hon köper myten rakt av och den får henne att altid känna sig vardelös och att hon inte duger. När hon istället ramlar över Michel så försöker hon para ihop myten om bohemen och den missckade konstnären med myten om östermalmsmiljonären, något som blir ännu mer katastrofalt.
Det här är en bra och tänkvärd bok som väcker känslor, en sådan där bok som alla tjejer mellan 18 och 25 absolut borde läsa, som avskräckande exempel om vilka killar man inte ska para ihop sig med (som om det skulle hjälpa...) men det finns som sagt även en del andra tänkvärda ämnen i den här boken. Den är lättläst, språket är vardagligt med en hel del kreativa ordbildningar i stil med Mitt-Livs-Novell-Lea som jag nyss nämnde, Nilla-fixar-biffen-rollen, den allvarliga göra-slut-rösten. Dessutom är boken tryckt med stor stil, jag tror sällan jag har läst en pocket med så stor stil, och det gör också att läsningen flyter på bra. Det här är en bok som man kan och borde läsa även om man inte läser så ofta i vanliga fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar