Zebramössan klar

Tyvärr blev den misslyckad. När jag lagar mat, då utgår jag ofta från ett recept och sen gör jag som jag själv tycker. När det gällde zebramössan läste jag beskrivningen en gång för mycket, blev överlycklig och sen grymt besviken.

Jag tar det från början: Lillasyster älskar huvudbonader och jag tänkte att jag skulle virka eller sticka någon rolig hatt till henne. Hittade beskrivningen på zebradressen på Järbo.se, köpte garn och satte igång att sticka. 8 cm resårstickning, det var inga frågetecken. Sedan blev det själva zebramönstret, grymt koncentrationskrävande med alldeles för tunt garn för min smak. I 18 cm skulle jag sticka zeramönster trodde jag.

När jag hade stickat ungefär hälften läste jag beskrivningen igen och upptäckte att det stod till arbetet mäter 18 cm, inte 18 cm mönsterstickning. Glad som en lärka fick jag helt plötsligt bara 2 cm till att sticka. Det gjorde jag, kollade beskrivningen flera gånger att det verkligen var arbetet som skulle mäta 18 cm. Monterade mössan, tillverkade tofsar och gav den till lillasystern.

Den är en kalott. Med andra ord, mitt sunda förnuft hade rätt, beskrivningen fel, det skulle ha varit 18 cm zebramönster, inte 18 cm långt arbete. När väl mössan var avmaskad och ihopsydd är det inte så bara att börja riva upp och sticka rätt. Det var inte förrän då jag såg exakt hur tokigt det blev. Zebramössan får nog helt enkelt vara en dockmössa. Lillasystern själv hon bryr sig inte, hon kränger bara på mössan och smajlar!

Lillasyster blev inte bara glad över sin nya zebramössa, hon blev dessutom snabb som en zebra. Storasyster var just då en haj tror jag.

Det gula längst ner i bild är lillasystern, hon duckade precis när kameran knäppte.

Lite för nära. Men visst har hon vackra ögon våran Lillasyster!

Och så måste vi bara kolla en grej bakom stolen. De tittade in i kameran båda två när jag tryckte på avtryckaren!

Okej, i egen hög person utan huvudperson. Så här blev den.