lördag 5 juni 2010

Den mörka ängeln av Mari Jungstedt



Den här boken bytte jag till mig på bibliotekets bokbyte på världsboksdagen i april. Det gick till så att man kom till biblioteket med en eller två egna böcker och fick ta med sig lika många böcker som andra hade lämnat in. Det var alltså inte biblioteksböcker man bytte till sig. En rolig grej som jag hoppas återkommer.

Den mörka ängeln känns som en ganska vanlig deckare. Den var lättläst, Mari Jungstedt skriver på ett ganska vardagligt språk med korta kapitel så boken gick fort att läsa. Handlingen var också utan krusiduller. Visby har fått en ny kongresshall och på invigningsfesten går självaste festfixaren och blir mördad. Kommissarie Anders Knutas (oj vad jag har svårt att skilja på alla dessa kommissarier hit och dit i alla deckarna) måste försöka lösa fallet. Även tv-journalisten Johan Berg rotar i fallet och hans fru, Emma Winarve hamnar på ett ganska långsökt sätt i livsfara. Givetvis får man även i en parallellhistoria lära känna mördarens motiv. Som en fjärde bihistoria blir en tonårig pojke misshandlad till döds utanför ett diskotek i Visby.  

Mari Jungstedt vill nog få oss att fundera över föräldraskap och vad det kan leda till om föräldrar inte ser sina barn och det är gott och väl och budskapet går fram. Jag tycker däremot inte att hon får ihop historien på ett snyggt sätt, det fyra olika spåren löper parallellt och knyts ihop på slutet men nä, det känns mest konstruerat. Det verkar som att Jungstedt har velat diskutera ungdomsvåldet och problemet med egoistiska föräldrar som inte ser sina barn men att hon har haft för lite materiel för att göra två böcker och därför stoppar in två olika historier i en bok. Tv-journalisen Johan Berg och hans fru Emma Winarve tycker jag hänger helt i luften, de tillför ingenting till handlingen utan finns mest med för att de har varit med i henes tidigare böcker om Knutas (jag har nog bara läst en tidigare och den satte inte heller några djupa spår i mig).

Boken funkar nog bra som strandläsning eller som semesterläsning, eller att börja med om man inte har läst vuxenböcker eller deckare tidigare.

Inga kommentarer: