Munnen rörs men inget hörs :-)

Man kan tro att det är skrivkramp jag har drabbats av när man tittar här på bloggen den senaste veckan, men närmare bestämt så är det faktiskt rösten jag har tappat. I kombination med lite allmän hängighet så har orken att skriva inte riktigt funnits. Brist på saker att skriva om har det däremot inte funnits. Jag har hunnit med både en bokcirkelträff, ett femtioårsfirande och en sväng till stallet sen jag senast skrev.

Bokcirkelträffen, den var i fredags och jag skyller mest på den att jag vaknade på lördag morgon nästan helt utan röst. Att ha timmeslånga genomgångar på varje lektion under en hel dag med lite halvrosslig hals och sen toppa dagen med flera timmars oavbrutet surrande, det blev helt enkelt för mycket för mina stackars stämband. Boken vi hade så väldans mycket att prata om, det var Svartvintern av Marianne Cedervall. Jag skrev om den boken här på bloggen redan i somras, därför får ni kolla länken om ni vill veta vad jag tycker om själva boken. Det var jag som föreslog att vi skulle ha den som bokcirkelbok, men inte hade jag trott att det skulle finnas så mycket att diskutera i den. Det verkade dessutom som att vi alla tyckte om boken, det är inte så vanligt att vi har samma åsikt om hur bra böckerna vi läser är. Att vi alla är norrbottningar och att boken utspelar sig i Tornedalen var visseligen en anledningen till vårt eniga "Gilla", men vi kom också fram till att de böckerna som vi alla har gillat har haft starka kvinnor som gemensam faktor och sådana finns det gott om i Svartvintern.

Femtioårskalaset, det var min morbror som egentligen fyllde år redan förra året, men i lördags fick han sin present av oss syskonbarn med respektive. Det blev en heldag med minigolf, så passande att födelsedagsbarnet själv var den enda som slog en hole-in-one (!), bowling, tydligen använder man samma muskler när man rider som när man bowlar för jag har faktiskt sluppit träningsvärk (!) och till sist blev det en trerätters middag, eller skulle ha varit en trerätters, vi som uppvaktade orkade inte pressa ner någon efterrätt (!) men det är ju ett bra betyg till varmrätten istället. Tyvärr kunde jag inte bjuda på något fyrfaldigt leve för födelsedagsbarnet, jag var faktiskt nästan helt tyst hela dagen. Eller rättare sagt så pratade munnen på som vanligt, det var bara det att det inte kom något ljud ur den.

Stallturen, den gjorde jag alldeles nyss. Idag har rösten kommit tillbaka nog mycket så att jag har kunnat jobba, men kroppen var riktigt sliten när jag kom hem efter en arbetsdag (egentligen skulle jag nog ha varit hemma idag). Stallturen blev därför kort, vi tog en liten promenad med grimskaft och det var alldeles nog, innan jag var tillbaka i stallet kändes benen som urlakad lutfisk eller nåt. Rösten, den lämnade jag nog också kvar där i stallet men jag försöker kurera mig med en kopp med mintte.

Temugg med urdrucket mintte (observera snorpappret i bakgrunden)