Det går framåt!

Svägerskorna i sågartagen!

Det har varit en hektisk vecka med mycket farande känns det som. Efter skärgårdsön och midsommarfirande var vi hemma två dagar innan vi drog upp till stugan på torsdag eftermiddag. Sambon fixade med traktorn och grävmaskinen och var lycklig som ett barn med en stor glasskål. Själv kände jag stressen över stugbygget som har stått stilla en hel månad. Det blev så att jag tog saken i egna händer och började spika upp asfaltboard på väggarna. Vår stuga är från början en hölada från mitten av 1800-talet (minst) och därför glestimrad, dvs stockarna är timrade med rejäla glipor så att vinden ska komma in och hålla höet torrt och fräscht. Breda glipor i väggarna är ju inte direkt vad man vill ha där man ska bo...

Vi skräddade skivan i hörnen genom att ställa den mot väggen, markera på en kloss där glipan mellan vägg och skiva var som bredast. Sedan höll vi pennan mot strecket på klossen och drog ett streck hela vägen ner samtidigt som vi drog klossen mot väggen som skulle skräddas av. Då var det bara att såga efter strecket. Om man tittar noga på bilden syns blyertsstrecket som vi hade ritat upp.

Det är anledningen till att jag har täckt väggarna med asfaltboard. Det är en skiva som är ca 1 cm tjock och väldigt mjuk och böjbar. Det är ju meningen att skivan ska följa ojämnheter på väggarna. Som tur var fick jag hjälp med byggandet av min brorsa snickaren som demonstrerade hur vi skulle skrädda skivorna i hörnen (väggarna i gamla hölador lutar utåt). Båda svägerskorna hjälpte mig också med snickrandet. Det var riktigt kul! Vi hann nästan färdigt, det är bara lite pyssel runt dörr och fönster samt gavelspetsarna kvar att klä. Två ungar med hemlängtan gjorde att jag inte hann göra helt klart. Att jag bara kan bygga medan lillasyster sover gör också jobbandet väldigt "hattigt". Att ta någon bild av en fördig vägg blev inte av tyvärr. Men i gengäld fick ni ju se mina snygga svägerskor, det kanske är lika kul!