Den här boken ingår i Håkan Nessers kriminalserie om Gunnar Barbarotti. Håkan Nessers deckare är inte alls actionfyllda utan mer filosofiska. Alla fyra har haft relationer mellan familj och vänner som huvudtema och de har varit pusseldeckare i den meningen att den skyldige kan hittas i en väldigt liten krets av misstänkta som har en nära relation till offret/offren.
De annorlunda handlar om ett gammalt kompisgäng med tre par som lär känna varandra när de studerar i Uppsala. De tappar kontakten med varandra när en av tjejerna i gänget, Maria, förolyckas under en svamputflkt på sjuttiotalet. Det blir en polisutredning men den läggs ner och det kan aldrig styrkas om något brott har begåtts. Nästan på dagen trettiofem år senare störtar Marias dåvarande sambo nerför samma stup vilket ger poliserna Gunnar Barbarotti och Eva Backman något att bita i. Har något brott begåtts? I så fall av vem? Inget talar för att det är något annat än en olyckshändelse förutom det underliga tidsmässiga sammanträffandet.
Parallellt med polisernas utredning får man på välkänt deckarmanér även läsa utdrag ur den döde Marias dagbok och även prästen Rickards egna tankar kring uppsalatiden. En vanlig men ändå ovanlig historia rullas uppch givetvis ligger svaret i mordgåtan göm,d i det förflutna. Givetvis får vi även följa Barbarotti privatliv och jag gillar så mycket att hanb är så vanlig. Han lever i en ny familj med sammanlagt fem barn från hans och frun Mariannes respektive tidigare äktenskap. Han är ledig på helgerna poch när det krisar till sig i familjen får jobbet stå tillbaka, precis som vi vanliga gör. Så skönt att slippa alkoholiserade ensamstående arbetsnarkomaner i deckarvärlden...
Håkan Nesser håller stilen med den här deckaren, men det är bra att han har bestämt sig för att inte göra fler än fem Barbarottideckare för det känns som att temat redan nu är på väg att sina, den här boken liknar allt för mycket den i mitt tycke lysande föregående boken En helt annan historia för att jag ska höja den till skyarna. Men om man gillar riktigt pussliga pusseldeckare så är De ensamma helt klart läsvärd. Och jag ser redan fram emot den femte Barbaroittideckaren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar