Kaos - igen!

Det var den här olycksaliga burken som fick mig att sätta igång blomplanteringskapparaten. Som Ernst på tv brukar säga, olivburken fick mig att gå igång, jag såg framför mig hur fin den skulle bli som kruka för ett litet paradisträd. Det blev fint, men knappast så fint att det var värt besväret...

Sambon gick ut i garaget för att leka med sin motorcykel några timmar, jag kom på den smarta idén att plantera om mina blommor. Storasyster lekte så bra i sitt rum med sina leksaker och Lillasyster låg på golvet och skrattade. Att hon har kinkat till och från hela dagen och även under gårdagen hade jag förträngt.

Jag hann plocka fram blomjord och krukor och börja med den första blomman, sen satte Lillasyster igång att skrika. Sambon kom in och tog hand om Lillasyster. Då kom Storasyster på att hon skulle diska. Lillasyster skrek och skrek, sambon blev mer och mer desperat, jag lämnade blomjord och Storasyster och allt åt sitt öde en stund för att avlasta sambon. Tryckte i Lillasyster mat och och torr blöja och lugnet lägrade sig en kort stund. Då kom storasyster in, blöt från topp till tå men väldigt nöjd och deklarerade att hon hade diskat färdigt. Av med ala kläder och på med ny blöja på henne.

Jag dristade mig till att fortsätta med blomplanteringen. Lillasyster började om att skrika. Storasyster sket ett jättelass, ny blöja. Åter till blommorna, men nu hade jag gett upp projektet och skulle "bara" städa upp efter mig. Jag hade drällt blomjord precis över hela köket. Storasyster hade drällt vatten över precis hela köket. Det gjorde att jag inte kunde dammsuga och att jord-vatten-kletet sormade ner ännu mer när jag försökte sopa upp det. Lillasyster skrek ännu mer desperat. Sambon också. Nu började dessutom Storasyster skrika eftersom hennes läggdags var nära. Bara att avbryta saneringen av köket och dra på pyjamas, koka välling och sitta med Lillasyster, fortfarande gallskrikande i famnen. Upp med storasyster i sängen och fortsätta saneringen av köket. Nu gick det lite bätte med en skrikhals mindre.

Lillasyster, hon skriker fortfarande. Den planerade ridturen hade jag fått stryka redan innan blomkaoset började och allt eftesom kvällstimmarna går ser jag även reservplanen, en löprunda, rinna iväg. Ett glas O´boy med skorpa i tystnad någon gång under kvällen kanske kan vara ett lämpligt mål, om det kan uppfyllas återstår att se.