onsdag 29 december 2010

Skatvantarna!

 Garnet är Järbos Fuga, färgerna heter svart och hortensia.


Nu ska ni få se dem! Mina omtalade skatvantar. Det har inte gått fort, och konsten att riva upp har jag fått öva på rejält, men nu är de äntligen färdigstickade. Jag blev riktigt nöjd, de känns väldigt tjocka och varma tack vare att de är stickade i två färger, de är liksom dubbla. Lite bubbliga blev de, jag vet inte om det beror på att jag har hållit i garnet för hårt eller om det helt enkelt beror på själva garnkvaliteten, kanske vart garnet lite för elastiskt. Men visst är det bittert när man hittar på ett projekt för att göra sig av med restgarner och så räcker de inte så man måste komplettera och köpa mer garn. Så nu har jag mer rosa garn kvar än vad jag hade innan jag började sticka. 


Närbild av själva mönstret

Och nä, jag har inte nyttjat mitt träningskort ännu.

måndag 27 december 2010

Mycket motion men ingen träning...

Bara om ni undrar hur det går med frikortet... Nej, ingen träning idag heller. Men jag har varit ute på en timmes ridtur. Passade på att hälsa på Lilla L så att hon fick klappa hästen och ge henne en morot. Det blev bra miljöträning för hästen också, det finns många spännande saker på ett helt vanligt villakvarter. Ett släpvagn lastat med en snöslunga kan förvandlas till ett attackerande monster i en hästs ögon, två gubbar på ett tak kan lika gärna vara gigantiska örnar som bara väntar på att få anfalla en liten och och oskyldig poahäst för att inte tala om alla livsfarliga, blinkande ljusslingor, som klättrar uppför husen likt långa blinkande ormar. Hur som helst så överlevde vi turen utan att bli anfallna av något monster.

Väl hemma blev det en snabbdusch medan lillasyster vilade och sen byltade vi på oss, selade på hunden och for på sparktur. Gamla hunden blev som ung på nytt när hon fick på sig dragselen och kopplades framför storasysters julklappspulka. Bitvis drog hon både storasyster i pulkan och mig och lillasyster på sparken. Varför nyttjar inte alla hundägande småbarnsföräldrar sina hundar som dragkraft, det är helt suveränt, bra motion för hunden, jättekul (citat från storasyster) för barnen och lindrigt för en själv! Idag gjorde jag så att jag kopplade pulkans snöre till draglinan i hundens sele, sen hade jag halsband och vanligt koppel på hunden som jag höll i. Sen var det bara att köra! Jag hjälper alltid hunden igång med ekipaget för det är det tyngsta, själva starten. Jag önskar att jag hade haft en fotograf till hands så att ni hade fått se ekipaget! Lite svettig blir man av att sparka i samma takt som hunden springer, eftersom kopplet sitter i ett vanligt halsband så får hon inte dra mig, och då gäller det att pinna på med sparkfoten.

Det var väldigt bra för mig att få ett frikort på gym. Oj vad jag får ligga i för att kunna stanna hemma med gott samvete ;-)

söndag 26 december 2010

Frikort

Snälla systerdottern har gett mig en gratisvecka på Den Stora Träningsanläggningen i stan. Smart som jag var valde jag att min vecka från juldagen till nyarsafton eftersom vi är lediga nu och ska ingen särskild stans förrän till nyår. Dessutom brukar det ju ofta vara kallt den här årstiden (någon som har märkt av det?). Allt julgodis ska motioneras bort, ja, en helt perfekt vecka alltså! Igår började min frivecka. Det firade jag genom att dricka julklappsskumpa och bada bubbelbad med sambon. Ingen träning alls alltså. Nåväl friska tag idag....

Idag var vi bortbjudna på julmiddag hos svägerskan H med familj. Perfekt att fara och träna efter middagen när barnen har kommit i säng! Jo det var det... Temperaturen visade på bara -10 grader. Inte kan man slösa bort en så vacker kväll inne i en svettig träningslokal. Nej, det blev fram med skidorna och en tur på ett helt opreparerat längdspår (eller vad man nu ska kalla det eftersom det inte fanns något spår). En riktigt härlig premiärtur för året hur som helst. Glidet var lite si och så, kanske för generöst med fästvalla, för inte kan jag väl ha blivit tyngre sen förra vintern???

Imorgon är det måndag = riddag, då har jag absolut inte tid för någon annan träning. Förutom kanske en tur med hund och barn och pulka och spark under dagen. Till någon Träningsanläggning kommer jag knappast att ta mig... Om jag känner mig själv rätt så kommer jag att träna mer än på länge den här veckan tack vare mitt frikort, men förmodligen kommer jag även efter att den här veckan är slut inte att ha prövar att ha tränat på någon anläggning. Dessutom lyckades jag boka in min frivecka just den veckan när systerdottern som gav mig veckan är utomlands, så jag kan inte räkna med någon draghjälp av henne heller...

tisdag 21 december 2010

Dan före dan före dopparedan

Jag insåg just att det inte är lång tid kvar till jul. Idag köpte jag de sista julklapparna, i morgon jobbar jag, men vi måste också leverera ut alla klappar till de familjemedlemmarna som vi inte ska fira jul med. Sen ska det handlas lite mat. På torsdag ska allt packas in i bilen och sen drar vi till mormor och morbror på skärgårdsön. Det kommer att bli en lugn och stämningsfull jul, det blir det alltid där ute, med massor av god mat och hela tjocka släkten.

Massor av julklappar kommer det också att bli, vi har har ett mindre berg med paket liggande i källaren. Vi har försökt att dra ner på antalet julklappar många gånger men det går inte bra. Istället blir det bara fler och fler klappar för varje år eftersom familjen bara blir större och större. Men det känns som ett bra skäl till att vara tvungen att köpa fler klappar.

Varje jul brukar jag ge bort åtminstone några egengjorda klappar men inte den här julen. Mest för att jag helt enkelt inte har haft tid eller inspiration att tillverka något den här hösten, men också för att det blir så svårt att vikta om man har bestämt att man ska ge julklappar för en viss summa. Hemgjorda klappar (åtminstone mina) är oftast väldigt billiga i reda pengar räknat. Den viktigaste anledningen är ändå att det går väldigt sakta med skatvantarna som jag håller på att sticka och som jag ska ha själv. I helgen stickade jag på riktigt bra och kände mig så nöjd med mig själv, ända tills jag upptäckte att jag hade stickat en halv vante men glömt att göra en öppning för tummen... Kan man fuska upp en öppning i efterhand på något sätt eller är det bara rivning som gäller?? Ett steg framåt och ett bakåt verkar fortfarande vara vad som gäller i mitt skatprojekt.

måndag 20 december 2010

Inge mer nu!

Jag har tappat blogginspirationen. Alldels helt plötsligt. Droppen kom i form av två reportage efter varann i lokaltidningen. Först ett med en mamma som julbakade alldeles puttesnuttingt pedagogiskt med sina två små barn i sitt perfekt julpyntade hem och dagen efter ett hemma-hos-reportage hos en familj på landet i sin perfekt julpyntade gård där varje pinal hade sin historia och givna plats. Jag brukar egentligen tycka att det är småmysigt att läsa den här typen av reportage även om det inte intresserar mig så mycket att jag ids läsa inredningstidningar eller "julspecialtidningar".

Men helt plötsligt kände jag bara att jag bara ville spy på allt puttesnuttingt julmys och familjelycka. Inte blev det bättre när jag tittade mig omkring i mitt eget i och för sig julpyntade hem. Visserligen består allt mitt pynt bara av kära prylar med en egen historia, och jag bor faktiskt i ett mysigt hus på landet, även om jag inte har ett stort vitt lantkök med rostfria vitvaror utan ett litet och grönt kök. Men helt plötsligt kändes det bara helt fel, mitt kära julpynt känns inte trendigt chabby chic utan mest chabby. Inte kommer det heller till sin rätt mot en fond av utströdda barnstrumpor, avslitna pinkblöjor, mer eller mindre trasiga leksaker, tomma toarullar, vantar och tjocksockar som ligger på golvet efter storasysters "lådsstädning", smutsiga bodies, håriga stinkande hundfiltar, gamla intorkade matrester och en köksbänk ockuperad av gammal disk, utspillt vällingsorm, veckans reklamblad sönderrivna, flera mobiltelefoner med tillhörande sladdar och diverse annat bråte.

När jag hade läst dessa reportage så kände jag bara att min blogg också handlar om att baka med barnen, julpyssla, läsa böcker och allt annat puttesnuttigt som bara ger ångest när livet inte tillåter mys. Jag vill inte ge någon ångest därför ska ni härmed få slippa allt som är mysigt så länge jag kan undvara er det.

Att jag var ute och red och snöflingorna som dalade ner från himlen såg ut som silverstoff och att jag sen kröp ner i vårat nästan nyinskaffade badkar tillsammans med sambon, det räknas inte...

onsdag 15 december 2010

Vilket ekipage!

Termometern visade plötsligt på "ynka" -8 grader ikväll och en snabb blick få facebook visar att det minsann inte bara är jag som har längtat ut, var och varannan verkar ha passat på att vara ute på promenad ikväll. Jag måste dock ha stått för ett av de mer originella ekipagen den här här kvällen. Jag ville ut och ungarna var i stort behov av lite frisk luft och fysisk aktivitet. Fram med draglina och bälte, bob, spark med sparklåda, på med kläder på alla inblandade sen gick vi ut. Först åkte vi lite kana på garageslänten sen lastade jag lillasyster i sparklådan, storasyster på boben under stora protester, hon ville också åka sparklåda men med en väl avvägd blandning av utpressning och hot så ville hon till sist åka bob. Hunden skulle först få gå lös, men hon fick så mycket spring i benen när hon såg sparken att hon var totalt oregerlig, så hon fick gå i koppel. Alltså, en spark med sparklåda, hund, lina runt midjan med bob på släp, nog lär jag vara dagens samtalsämne i byn, men dagens motion är då fixad....

Kommentaren "Vilket ekipage!" den kom från en granne som vi mötte på vår lilla utflykt och säger det mesta.

tisdag 14 december 2010

Ruggigt effektiv!


Ja, det är faktiskt som jag skrev i kommentaren till mitt förra inlägg, man blir ruggigt effektiv av att ha fullt schema. De senaste två dagarna har jag hunnit bocka av en hel del av allt jag hade på att-göralistan den här veckan. Rättningen är rättad, datakursen gjord, inlämnad och faktiskt till och med godkänd (inte bara jag är tydligen effektiv den här veckan), betygen har kommit en bra bit på väg även om jag har en del finlir kvar innan jag är helt nöjd. Det betyder att jag redan idag har hunnit en bra bit in i det som var planerat till torsdag. Detta har i sig medfört att jag faktiskt har fått sikte på en lucka när det kan bli möjligt att klämma in lite sista-minuten-klappar. Dessutom klickade jag hem två svåra julklappar igår på nätet. Förhoppningsvis har jag dem i postlådan i slutet av veckan.



Som bonus har jag hunnit baka en banankaka och tre plåtar pepparkakaor med storasyster här på kvällskvisten. Och klockan är inte mer än att jag faktiskt skulle hinna ut med hunden också. Men det stryker jag, -21 grader är för kallt, både för mig och hunden. Istället ska jag bestämma mig för om jag ska ta fram skatstickningen (som har stått sorgligt stilla i någon vecka) eller om jag ska leta reda på någon bra bok att läsa?

söndag 12 december 2010

Hotellweekend

Den här helgen har vi tillbringat på ett hotell med riktigt vacker utsikt! Ett dignande julbord men alla möjliga delikatesser, lite bastu och relax, mycket umgänge med stora familjen och en lillasyster som underhöll (?) hela hotellmatsalen. Däremot funderar jag fortfarande på om Ris a' la Maltan skulle smaka salt eller om kocken hade tagit fel? Även om jag brukar gilla att testa nya smaker så kan jag meddela att saltad Ris a' la Malta inte var min grej. Men det gjorde inget för det fanns så mycket annat gott att äta.

Trött är jag fortfarande, men när älsklingssambon gav mig sovmorgon och bjöd på lördagsfrukost så fick jag faktiskt tillbaka lite energi. Att jag sen vaknade kl 3 i natt och låg och väntade på att Lillasyster skulle vilja ha nattvällning, ända tills hon vaknade kl 5.45, det är ju ingens fel...

Nu går jag hur som helst in i den riktiga slutspurten, denna vecka ska allt orättat rättas, sen ska betygen sättas. Dessutom ska tredje uppgiften till jobbets datakurs göras (helst i god tid före fredag....) och alla julklappar köpas. Att julstäda akvariet så att sköldpaddorna får julfint, det prioriterar jag bort till mellandagarna, även om det är i högsta grad nödvändigt. Sådana bagateller som att vattna blommorna, handla mat och annat världsligt, det prioriteras bort direkt. Jag är faktiskt inte helt okej efter min penicillinkur än, men att fara tillbaka till vårdcentralen för att kolla upp om kuren tog som den skulle, det går helt enkelt inte att klämma in just nu... Men överlever jag bara den här veckan, då är det lugna gatan i tre veckor sen! Så lugnt som det nu blir med sambo och två ungar hemma....

torsdag 9 december 2010

Och DÄR tog energin slut...

Att samla tankarna tillräckligt mycket för att författa blogginlägg är tydligen för mycket begärt just nu. Det är underligt hur tidsinställd man är, när man börjar ana slutet, det är då man känner hur trött man är- Att jag dessutom precis har avslutat min första penicillinkur någonsin och sen fick jag en förkylning som helt har dränerat mig på ork.

söndag 5 december 2010

Afrikansk lax med chili- och kokossås 4 pers

Det här receptet brukar mina elever på hemkunskapen få göra när vi har teman med mat från olika länder. Eleverna brukar gilla rätten skarpt och det slank ner även hos mina bokcirkelkollegor. Rätten innehåller varken mjölk eller gluten!

ca 1 kg hel laxfilé
olja
1 hackad gul lök
1 hackad vitlök
1 hackad röd chilifrukt (el. ½ tsk sambal oelek)
1 tsk curry
1 burk kokosmjölk
1-2 tsk pressad citron
ev. salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en ugnsfast form med lite olja och lägg ner fisken. Stryk med handen över fisken och känn var benen är. Dra bort benen med en plattång eller fingrarna. Salta. Stek fisken i ugn ca 30 min eller tills den är ljusrosa rakt igenom.

Gör under tiden såsen:
Fräs lök, vitllök, chili och curry på ganska låg värme. Tillsätt kokosmjölk. Låt koka ca 15-20 min så att den reducerar (blir tjock och smakrik). Smaka av med salt, peppar och citron. Servera fisken med sås och ris. Koka gärna riset med 1 tsk gurkmeja så att det blir gult. Gott till är wokade rotfrukter (glömde jag bort idag) eller kokt, mosad sötpotatis blandad med lite smör, salt och peppar samt en grönsallad.

Så gick en vecka

och inte en endaste rad har jag skrivit! Mycket har hänt, på måndag och tisdag befann jag mig i den årliga utvecklingssamtalsdvalan. Onsdagkväll var vilokväll, då kollade jag Arga snickaren och stickade en halv skata på mina skatvantar. Torsdag tog jag tillfället i flykten och stack iväg ut på en improviserad ridtur efter barnens läggdags. Det gick sådär, med facit i hand var varken jag eller Nell på topp. Fast jag skyllde mest på henne just då, någon som känner igen det???

När jag kom hem från stallet och hade duschat bort hästlukten hände något. Jag fick frossbrytningar, ont i magen och ryggen och började "kissa ståltråd". Urinvägsinflammation. Natten mot fredagen var en mardrömsnatt, jag frös, kräktes, frös ännu mer, kissade, kissade och kissade. Efter några alvedon försvann febern men hela jag var som en urlakad sill, helt matt,. Det var bara att ringa vårdcentralen. Jag fick tid tjugo minuter senare, det är ungefär så lång tid som det tar att i laglig hastighet köra dit. Jag var inte ens klädd. Nåväl, jag hann i tid (nästan) och behövde inte ens träffa läkaren, redan sköterskan på labbet kunde konstatera att det var klockren urinvägsinfektion. Då var jag redo att lägga mig ner och sova middag mitt på golvet där jag stod, så matt var jag, ändå var jag tvungen att vänta på receptet i över en halvtimme. En lååång halvtimme. Sedan var det sängen resten av dagen. Och jag äter alltså mitt livs första penicillinkur, vid 33 års ålder...

Dagen därpå var jag pigg igen, så vi passade på att handla lite julklappar, hälsa på några nära och kära, blev bjudna på improviserad älgfilémiddag (det ni!) hos brorsan och svägerskan Å. Idag har jag bara lyxat, först brunch hos andra borsan och svägerskan C, sedan hade vi bokcirkelträff hemma hos mig. För en gångs skull har jag inte alls läst vår utvalda bok som var Den allvasamma leken av Hjalmar Söderberg. Och nu ska jag gå ner och socialisera mig med sambon, det kan behövas!

Afrikansk fruktsallad med apelsin och ananas 4 pers

2 apelsiner
½ färsk ananas
½ förp torkade dadlar
½ dl russin
½ dl kokosflingor

Filéa apelsinerna genom att skära bort skalet med kniv så att den yttersta hinnan följer med skalen. Skiva apelsinerna. Skala, skiva och tag bort stocken på ananasen. Hacka dadlarna grovt.

Varva alla ingredienser utom kokos i en skål eller på ett fat. Strö på kokos på toppen. (Servera med glass, vaniljyoghurt eller grädde inte så afrikanskt...)

söndag 28 november 2010

Och så här gick det...

Hästkursen i lördags var precis så rolig och givande som jag hade förväntat mig. Jag blev påmind om något som jag helt har glömt bort att fokuser på när jag rider, nämligen hästens ställning. Eller kanske rättare sagt, jag fick en enkel och självklar (när man tänker efter) förklaring till varför det känns som att hästen tappar "balanseringen" biland när jag rider. Nu vet jag vad jag ska jobba med den nämaste tiden. Och att jag ska börja spara pengar så att jag har råd att vara med på fler kurser. Tränaren som jag red för var för övrigt hon som skriver på häst- och ridbloggen "På spaning efter klassisk ridning" som jag har länkat till här till höger. Hennes senaste inlägg om en artikel i tidningen Hästmagasinet var förresten riktigt intressant. Det kan ni som är lite mer hästintresserade än normalpersonen gå in och läsa. Och trots mitt kaxiga outfitinlägg i fredags frös jag. Jag frös ända från lunch och till någon gång mitt i natten, trots att jag hade flera lager kläder på mig hela kvälln, trots en varm dusch och trots att jag sov i både tröja och dubbla täcken i sängen. Brrr. JAg fryser fortfarande när jag tänker på det. Inte bara jag frös. Även hästtransporten frös, så en hel timme gick åt bara för att försöka få lös hästtransporten från dragkroken på bilen. Till slut, med hjälp av värmepistol, hammare och skruvmejsel samt hästägarens make och min pappa och så mycket muskelstyrka att stödhjulet gick sönder, lossnade äntligen hästtransporten från bilen.

Helgens andra projekt, att fira första advent, blev en lugn historia. Sambon tillbringade natten på fest och jag kan inte sova förrän flocken är samlad, så jag sov mellan 4 när jag hade han under kontroll, och 5.30 när lillasyster vaknade den här natten. Jag var nästan lika sliten som sambon idag... De mest akuta söndagsritualerna, nämligen veckohandling och marsvinsstädning har blivit gjort, inte mycket mer. Jo, förresten jag var tvungen att rätta en stor bunt elevtexter inför morgondagen och det gjorde jag nyss. Men oj vad sängen ska bli skön snart! Nu kan ni räkna med att det blir tyst här på bloggen några dagar för den här veckan börjar utvecklingssamtalen...

fredag 26 november 2010

Laddat dubbelt idag!

I flera år har jag velat dela gardinerna som min farmor har vävt på längden för att få mer lättplacerade gardiner men jag har inte riktigt vågat. Idag har jag gjort slag i saken, och oj vad bra det blev! Nu ser man hur fina de är, förut har de mest sett malplacerade ut i fönstret, de har liksom ätit upp ytan.


Först och främst har jag och storasyster laddat för advent. Vi har ägnat hela min sovmorgon åt att julpynta. Storasyster tyckte nog inte att det var så kul som hon hade förväntat sig, det var för många tråkiga moment som fösterputsning och dammsugning och dammtorkning inblandat för att det helt och hållet skulle roa henne. Roligast var nog att klä adventsgranen i hennes rum. Och att baka pepparkakor, det gjorde vi nu ikväll. Hon var jätteduktig, både på att kavla degen och att stansa ut figurer! Recept på en så bra pepparkaksdeg att till och med en 2-åring klarar av att hantera den (på riktigt) finns här!

Den andra laddningen är inför morgondagen. Då ska jag göra premiär på ridkurs! Det är en instruktör söderifrån som kommer upp och håller kurser några gånger per år. Tidigare har jag varit med som publik, men nu ska jag alltså rida själv också. Problemet är bara att det enligt yr.no ska bli riktigt kallt i helgen, och ridhus är inte direkt varma lokaler... Men jag tvivlar på att jag kommer att frysa, har precis varit nere i källaren och planerat klädseln. För första gången på Edet zoo, får jag precentera:

Morgondagens outfit!

Ben:
Rejäla trosor
Termounderställskalsonger
Ullunderställskalsonger
Fleecefodrade vindbyxor
Vid behov täckbyxor

Överkropp:
Sportbehå
Termounderställströja, den med extra lång rygg och långa armar
storT-shirt
Ullunderställströja
Kanadaskjorta (fordrad flanellskjorta/jacka)
Vid behov stickad ylletröja
Vid behov täckjacka (ja, jag har en som är tillräckligt stor att rymmas utanpå allt annant!)

Den här klädhögen ska rädda mig från att frysa imorgon!
Händer:
Stickade lovvikavantar
Ullfordrade kragvantar av skinn
(Tunnare skinnhandskar att rida i)=svag punkt


Fötter:
ullfrottéstrumpor
stickade tjocksockar av ull
ridskor = svag punkt

Huvud:
Rejäl toppeluva


Återkommer med frysrapport imorgon! Och ja, det kommer att gå att rida i den här outfiten!

onsdag 24 november 2010

Chokladrulltårta

Mustig chokladsmak och riktigt saftig är den här rulltårtan. Tvärbakat och sliskigt! Idag har jag dessutom fått lära mig att på julen bjuder man på chokladrulltårta liknande denna som man utsmyckat till en vedklabb eller stock med chokladmousse och småsvampar och andra skogiga dekorationer i Frankrike. Succé hos killarna i min elevens-val-grupp!

3 ägg
2 dl socker
1½ dl mjöl
3 msk kakao
2 tsk bakpulver

2 bakplåtspapper
1 dl socker till "ihoprullningen"

Chokladkräm:
100g smör
2 dl florsocker (men jag hade inge, så jag tog vanligt och det knastrar inte allt för mycket mellan tänderna :-)
2 msk kakao
2 msk kaffe
1 äggula

Tårtbotten:
Lägg ett bakplåtspapper i en stor långpanna (30x40 cm). Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Blanda alla torra ingredienser i en separat skål och rör försiktigt ner i äggsmeten. Bred ut smeten på pappret i långpannan. Grädda i 225 grader 5 minuter.

Förbered under tiden ett bakplåtspapper med ett tunt lager strösocker på.

Ta ut kakan ur ugnen och vänd den med ovansidan ner på det sockerklädda pappret. Lägg över långpannan som ett lock över kakan. Låt svalna.

Gör chokladkrämen:
Kör alla ingredienser i en matberedare eller rör ihop till en mjuk kräm för hand. Dra av pappret från kakans översida. Om det sitter fast kan man pensla med kallt vatten på pappret. Bred smörkrämen över kakan. Rulla ihop med hjälp av det undre pappret. Låt det pappret sitta kvar som skydd utanpå kakan under förvaringen.

tisdag 23 november 2010

Supersmarriga långpannebullar

Når man råkar få upp ett bakil bara några dagar före första advent, så är det bara att fånga det i flykten, lägga alla andra planer åt sidan och sätta igång att baka. Chokladrulltårta, supersmarriga specialbullar och en pepparkaksdeg blev det innan allt var klart. Storasyster passade på att inventera pepparkasformarna och jag konstaterade att jag kanske ändå inte är i akut behov av någon ny form den här adventen. Men traditioner ska ju upprätthållas, framför allt i juletid, så någon ynka liten form måste jag nog ända skaffa även detta år. Kunde i alla fal konstatera att jag i nuläget har ca 3 liter formar (jag förvarar dem i fryspåsar, därav måtteneheten).


Receptet på dessa supersmarriga bullar kommer från kokboksserien som följde med en av kvällstidningarna för ett tag sedan. Jag köpte bara en av böckerna i serien, den om långpannekakor. Om jag har fattat det rätt kommer recepten i serien ursprungligen från Tasteline. Eftersom jag satte degen innan jag hade kollat om jag hade alla ingredienser fick jag improvisera med en hemgjord marzansås istället för köpt. Ni som har ätit min hemlagade vaniljsås tidigare, detta är ett uppdaterat recept och ljusår mycket godare än mitt gamla. Vaniljsåsen passar som tillbehör till alla möjliga efterrätter också...

Detta behövs till ca 30 bullar eller en stor långpanna:

25 g jäst
2½ dl mjölk
125 g smör
2 ägg
½ dl socker
½ tsk salt
ca 8 dl vetemjöl

Fyllning 1 vaniljsås:
3 dl mjölk
1 ägg
2 msk socker
2 msk potatismjöl
2 msk smör
4 msk vaniljsocker

Fyllning 2 smörkräm:
100 g smör
2½ dl socker
½ msk vaniljsocker

Pensling:
1 ägg
pärlsocker

Sätt ugnen på 200 grader.
Börja med bulldegen:
Smula jästen i en bunke. Värm mjölken fingervarm, klicka ner smöret i den ljumma mjölken. Slå degspadet över jästen och rör tills jästen löser sig. Rör ner ägg, socker och salt. Tillsätt mjölet lite i taget och arbeta ihop till en smidig deg som släpper bunkens kanter. Låt jäsa 1 timme.

Gör under tiden fyllningarna.

Börja med fyllning 1, vaniljkrämen.
Vispa ihop alla ingredienserna utom vaniljsockret i en tjockbottnad kastrull, se till att alla potatismjölsklumpar har löst sig innan du ställer kastrullen på värmen. Koka upp till första bubblan under ständig omrörning. Tag krämen av värmen och ställ på kylning i vattenbad. Rör ner vaniljsockret när krämen har svalnat.

Gör fyllning 2, smörkrämen:
Mixa alla ingredienserna i matberedare elle jobba ihop för hand till en mjuk kräm.

Utbakning:
Lägg ett bakplåtspapper i en långpanna ca 30x40 cm. Ta upp degen på lättmjölat bakbord. Dela degen i två delar. Tryck ut ena deghalvan i botten av långpannan. Bred fyllning 1 över degen. Kavla ut resterande deg på bakbordet till ½ cm tjock plata. Bred fyllningen på degen och rulla ihop. Skär ca 1 cm tjocka skivor av degrullen och lägg skivorna jämnt fördelade ovanpå den vaniljkrämstäckta degplattan i långpannan. Låt jäsa ca 20 min under bakduk. Pensla med ägg och strö över pärlsocker. Grädda ca 20-25 minuter mitt i ugnen.

måndag 22 november 2010

Vad står det i horoskopet idag tro?

Idag måste alla stjärnor och planeter på himlavalvet stå¨perfekt på rad för att allt ska gå min väg. Jag har haft ett sådant "flow" hela dagen. Visserligen vaknade Lillasyster klockan fem med blöjan fullproppad, det var bara att stiga upp och avslutan natten med en rejäl skitrensning. Sedan var hon vaken tills precis innan min väckarklocka ringde.

Då började flowet! Eftersom jag redan hade varit vaken i 1½ timme var jag pigg och på gång redan från början. Dessutom vaknade Storasyster tidigt så hon hann äta sin välling och se på Bolibompa tills hon var nöjd. Då hade jag precis ätit frukosten och läst tidningen klart och vi låg minst fem minuter före vår vanliga morgontidsplan. Tandborstning och kläder på utan protester (nästan) och när vi satte oss i bilen, låg vi fortfarande mer än fem minuter före idealtidsplanen.

På jobbet var dagen perfekt förberedd, jag hann dricka kaffe i lugn och ro innan lektionen (inget av detta har inträffat tidigare denna termin, även om det var regel förut). Alla varorna stämde precis med beställningslistan och jag jag hade inte glömt att beställa något. Eleverna jobbade koncentrerat på alldeles självständigt och jag hann plocka iordning allt i salen inför veckan, det jag brukar göra efter första lektionen i vanliga fall. På planeringstiden hann jag skriva klart alla utvecklingssamtal och ta en riktig lunchrast.

När eftermiddagslektionerna började hade jag hunnit pricka av alla punkter på dagens "att-göra-lista" och dessutom hunnit fixa lite bra att ha-grejer för framtiden. Eftermiddagslektionerna flöt också på med perfekt arbete av alla elever. Allt detta gjorde att jag faktiskt kunde fara hem direkt efter sista lektionen vilket gjorde att jag slapp få skäll av sambon för att jag jobbade "över" igen.

Sambon hade i sin tur fått en rejäl sovmorgon av Lillasyster så han var pgg och alert och inte det minsta sur över att det var min riddag idag. Vilket i sin tur gjorde att det var extra kul att fara till stallet på kvällen. På stallet fick jag ha ridplanen för mig själv, det föll en underbar julesnö och hästen skötte sig perfekt. Väl hemma var jag ju redan påbyltad så då passade jag på att ta en långis med hunden också. Och nu avslutar jag kvällen med en god kopp te och sen en lång härlig dusch!

söndag 21 november 2010

Veckans fredagsmys

Denna vecka bestod vårt fredagsmys av fyra personer som var totalt slutkörda, var och en på sitt håll. Jag har fått tag på en massa hellyxigt kalvkött, direkt från bonden (som är min morbror) utan mellanhänder och kalven själv har jag klappat i somras.

I fredags blev det klassiska Wallenbergare  med potatismos och ett mer oklassiskt men väldigt gott tillbehör, nämligen gräddstuvad grönkål. Grönkål är ju en grönsak som framför allt förknippas med julbordet, men pasa på att testa grönkål nu i advent när den går bra att få tag på. Grönkål är en väldigt god och extremt nyttig grönsak, fullproppad med folsyra, järn, kalcium och antioxidanter. Däremot ska den serveras tillagad, rå grönkål smakar just ingenting, känns mest torrt, ungeför som att tugga på en kvist.

Efter middagen var det en dryg timmes väntan innan de små äntligen fick gå och sova, lika skönt för dem som för oss. Vi laddade hem en lagom "djup" film, en romantisk actionkomedi, trött måste jag ha varit för jag kommer varken ihåg vad den hette eller vad den handlade om, men jag höll mig vaken hela filmen! Och så skönt det var när klockan äntligen var så pass mycket att vi också "fick" gå och läga oss!


Klassiska Wallenbergare 4 port

500 g kalvfärs
1 ägg (jag råkade ha två vitor stående i kylen och det gav ganska porösa och nästan "fluffiga" biffar)
1½ dl vispgrädde
salt, peppar

Blanda alla ingredienser till en ganska lös smet. Stek på medelgod värme till de är genomstekta och har fin färg.

"Vanligt" potatismos 4 port
ca 1 kg råskalad potatisar (beräkna minst en potatis mer per person än vad du beräknar att var och en äter)
1 msk salt
lite vitpeppar
2 msk bordsmargarin/bregott
ca 2 dl mjölk, gärna varm

Koka potatisarna riktigt mjuka under lock. Om du delar potatisarna innan du kokar dem går det mycket fortare!
Mosa potatisarna antingen med purépress, potatisstöt eller elvisp på låga varv (stavmixer går för fort och förvandlar potatisen till segt klister) Tillsätt smör och mjölk till önskad konsistens. Smaka av och krydda ev. mer.

Stuvad grönkål utan jul
1 "stånd" färsk sköljd och repad grönkål eller 1 förp fryst
1-2 msk margarin
(2-3 dl vatten)
1 pkt grädde
1 pressad vitlöksklyfta
salt och peppar

Strimla kålen. Fräs kålen i margarinet. Om du använder färsk kål, tillsätt vattnet och låt sjuda tills vattnet har kokat in och kålen är mjuk. Om du använder fryst, låt kålen tina i pannan och fräsa tills "smältvattnet" har dunstat.
Späd med grädden. Krydda med vitlök, salt och peppar. Låt puttra ca 5 minuter. Servera till julmat eller stekt kött eller korv.

Italiensk kycklinggryta drygt 2 port

Till och med sambon tyckte om den här improviserade kycklinggrytan. Lilasyster tuggade glatt, storasyster slevade i sig riset, smakade en tugga av kycklingen under tystnad. På min anmodan smakade hon även såsen. -Är det vitlök i den här? Frågade hon. Sen lade hon ner gaffeln med kommentaren "Starkt" och gick från bordet...

Hur som helst är det här en guldrätt att göra när kyl och frys är nästan tomma. Jag hittade en halv burk krossade tomater i frysen tillsammans med en öppnad påse kycklingfiléer och en påse isiga frysta champinjoner. Riktig restmat alltså. Det som är bra med en sådan här maträtt är att det blir Jesuseffekt, man kan få liten mängd huvudråvara att räcka till många. Om jag hade ökat på med en större lök och en hel purjo, en hel påse/burk svamp och en oöppnad förpackning krossade tomater och några rivna morötter som tillbehör hade de två stackars kycklingfileérna gott och väl  räckt till 4 portioner (om än kanske inte 4 hungriga personer).

2 kycklingfiléer
salt och svartpeppar
1 liten lök
10 cm purjolök
1/3 påse frysta eller 1 liten burk konserverade champinjoner
1 msk olivolja
½ tetra krossade tomater
1 höns- eller grönsaksbuljongtärning
1-2 dl vatten
1 hackad vitlöksklyfta
1 lagerblad
½ tsk timjan
1 tsk oregano

Skär kycklingfiléerna 2x2 cm bitar. Strimla lök och purjolök.
Bryn kycklingen i margarinet, salta och peppra. Sänk värmen och fräs lök, purjo och svamp några minuter eller tills vätskan har kokat ur svampen.
Tillsätt krossade tomater, buljong och späd med vatten till önskad konsistens. Tillsätt övriga kryddor och låt det hela puttra så länge som möjligt men åtminstone 10 minuter, gärna 20-30, smakerna kommer bara mer till sin rätt.

Servera med kokt ris eller pasta och ringla lite god olivolja över hela anrättningen på tallriken.

lördag 20 november 2010

Julstämning!


Idag har vi varit på julmarknad vid kyrkan. En massa tända ljus, ett lagom lager med vit snö, gråtung snöhimmel, en kyrkstuga med tänd brasa och massvis med glögg. På församlingsgården hade de bland annat ett pysselrum där alla barn fick tillverka pyssel.Vi blev kvar där länge. Kusinen gjorde en väldigt kreativ skapelse med tändstickor och bokmärken och allt möjligt häftigt!

Jag och Storasyster med kusin åkte hästskjuts och storasyster vågade till och med klappa hästen. Så nära en häst har hon aldrig varit förr, jag tror minsann min terapi funkar! Tidigare har jag heller aldrig fått henne att vilja åka hästskjuts, hon har helst bara velat gå så längt som möjligt från de hemska monstren till djur. Jag tror det var när hon såg mormor rida för några veckor sen den värsta rädslan gick över!

Kusinen sover över hos storasyster för första gången inatt. De har sprungit omkring i pyjamas i flera timmar, så man kan lugnt kalla det pyjamasparty! Sedan fikade vi kvällsfika innan de kröp ner bredvid varandra i gästsängen. Nu är det faktiskt tyst så förmodligen sover båda två!

torsdag 18 november 2010

Lillasysters nya favvosås 3 port

Eko i kylen idag igen och inte kände jag för att fara och handla elller att göra nån tids- eller engagmangskrävande mat. Tacka min lycklioga stjärna att jag alltid slänger in småslattar av allt mellan himel och jord i frysen. Idag hittade jag ett halvt paket bacon, en liten kant rökt skinka från ett paket skivrester som jag köpte hem senast vi skulle laga pizza, (den rymdes inte på pizzan den gången) och så lite vispgrädde som skulle ha legat på farsdagstårtan som jag glömde att göra och ett paket frysta ärter. Det blev en supergod pastasås. Enda felet var att jag hade kokat för lite pasta, grytan blev renskrapad och lillasyster hade nog gärna ätit ännu mer om det hade funnits. Att hon egentligen är alldeles för liten för att äta stekt och salt mat, det brydde inte hon sig om. Så här gjorde jag:

100 g rökt skinka
½ pkt bacon
1 hackad vitlöksklyfta
ev lite margarin att fräsa i
1 msk vetemjöl
2 dl vatten
1 dl grädde
1 krm salvia
1 krm peppar
½ tsk persilladokrydda
2 dl frysta gröna ärter

Tagliatelle för 3 pers
Riven lagrrad ost

Strimal skinka och bacon. Fräs köttet tillsammans med vitlöken utan att det får för mycket färg. Strö över vetemjöl och rör om. Späd med vatten och vispgrädde till lagom konsistens. Låt puttra ca 5 minuter.
Krydda och tillsätt ärterna. Låt dem bli genomvarma.

Servera med nykokt pasta och toppa med riven ost.

onsdag 17 november 2010

Fullt ös medvetslös

Jag vet att det är ett gammalt uttjatat rim, men just nu är det faktiskt så. Jag trodde att det skulle lugna ner sig nu när värmepannan är helt färdiginstallerad, men då satte det full fart på jobbet istället. Måndag och tisdag hade jag olika kursaktiga sammankomster, dels den obligatoriska datakursen som gav en så bra idé till jobb- bloggen. Dels facklig info som också hade en del goda nyheter med sig, inte beslutade ännu men ändå...
'
Kursande är alltid inspirerande men det är också tidskrävande eftersom det kräver en hel del extra för- och efterarbete för att planera åt vikarien, man kan inte direkt kräva att vikarierna ska improvisera, något som jag själv fliitigt gör, framför allt när jag har ont om tid. Dessutom försvann nästan all min planeringstid den här veckan eftersom den låg just när jag var på kurs.

Som grädde på moset ska alla åttor ha sina skriftliga omdömen den här veckan, något som tar mellan 45 minuter och 2 timmar per klass. Jag har tre åttor i hk och två i svenska, då kan ni räkna själva hur mycket tid det tar. En träff med en elev (och förälder) som vill byta klass ska också rymmas den här veckan vilket innebär att min sovmorgon på fredag blir rejält kapad. Allt detta ska dessutom klaras av med rinnande näsa och värkande huvud och frossa eftersom jag har drabbats av den här höstens första förkylning. Just ja, en och annan lektion ska ju också klämmas in förstås... Men att hinna hitta på något med familjen, det kan jag nog glömma den här veckan. Bloggen, den får också ligga på sparlåga tills tiden har bromsat upp igen.

söndag 14 november 2010

Hungerspelen av Suzanne Collins



Så har jag då äntligen läst den, boken som jag har hört så mycket talas om men som jag inte har fått tummen ur att läsa. Men nu blev det minst sagt kniven mot strupen eftersom mina elever dissade Jonas Gardells Komikerns uppväxt till förmån för den här boken. Jag lyckades inte ens övertyga dem att läsa Gardell efter att ha tvingat dem att läsa de första 60 sidorna innan de fick ångra sig och byta bok. Enhälligt röstade de fram Hungerspelen ändå. Så här efter att ha försummat mina små till förmån för en mörk framtidsskildring under en hel söndag, så kan jag faktiskt förstå deras val. Men jag är inte säker på att den här boken kommer att passa alla. Lite rädd är jag att boken har för lång transportsträcka i början för att locka de som är minst läsintresserade.

För er som inte har hört talas om den här boken handlar den om ett USA i framtiden. Miljöförstöring har lagt en stor del av kontinenten under vatten och ett ruggigt inbördeskrig någon gång i historien har skapat ett totaslitärt samhälle där ingen frihet alls råder. Människorna lever i tolv från varandra separerade Distrikt där varje Distrikt har ansvar för att försörja riket med någon basprodukt. Distrikt 12 där Katniss bor, försörjer riktet med kol. Katniss är en flicka som vid elva års ålder förlorade sin far och som därefter har haft ansvar för att hålla sin mor och sin syster med mat och anra förnödenheter. En gång varje år statuerar Regeringen exempel genom att varje en tonårig pojke och en flicka måste tävla i Hungerspelen. En tv-sänd tävling som går ut på att deltagarna från de olika distrikten ska tävla på liv och död tills bara en överlever. Kandidaterna lottas fram enligt ett system där de fattigaste familjerna kan få tillgång till mat och andra förnödenheter genom att ha sina barns namn på många lotter.

Boken ger ett ganska mastigt intryck, 300 sidor pytteliten text, men den visar sig vara en riktig bladvändare. Spänningen hålls uppe hela tiden och det är en riktig slukarbok. En anledning till att den här boken inte har lockat mig direkt är att jag har tyckt att den har verkat väldigt lik Stephen Kings "The running man". När jag läste den boken någon gång på tidigt 1990-tal, framstod den som en utopi och inte särskilt realistisk. Men jag minns att när jag först hörde talas om "Expedition Robinson" så såg jag den boken framför mig. Det är alldeles för länge sedan jag läste The running man för att kunna göra en rättvis jämförelese men inte känns detta tema som en lika osannolik framtidsvision idag som för tjugo år sedan.

måndag 8 november 2010

Högtflygande alster!

Klassiska julfåglar. Dessa ska få pryda fönstret i lekrummet hade jag tänkt.






November är årets största pysselmånad för mig. Det är nu, när det börjar bli mörkt och kallt ute som min pysseliver är som störst. Innan all julspurten sätter igång är det en liten mellanperiod nu när i alla fall jag har lite extra lust för pysslande. Som ni har sett tidigare här på blogen gillar jag bäst ganska enkelt pyssel som man kan fixa utan en massa material. Igår var jag, lillasyster och svägerskan C på hantverksmässa i en grannstad, fynden var få men ett par vinterhandskar till vardera barn (vad nu det hade med hantverk att göra, de såg inte direkt hantverksmässiga ut) och ett färdigt pysselkit med glanspapper, silkespapper, lite bokmärken, andra kartongark och klippark för äkta gammaldags julpyssel handlade jag ändå.

Vindsnurra. På ena sidan vitt glanspapper, på andra sidan helt vanligt tidningspapper.

Storasyster blev väldigt glad över innehållet i påsarna när vi kom hem, så givetvis var vi tvugna att börja pysslandet direkt. För min del blev det två gammaldags julfåglar med kartongkropp och silkespappersvingar samt en vindsnurra som jag fäste på en vinkork i brist på bättre. Storasyster gjorde ett alster av grön kartong med massor av glitterlim och en bokmärkestomte. Framför allt glitterlimmet gjorde succé hos storasyster. Lillasyster satt hela tiden i sin stol och kollade in vad vi gjorde, så det är nog inte länge till hon också är med och pysslar fullt ut!

Skyddsängel som kommer att få göra rätt för sig!

Idag har jag haft en helvetesdag på jobbet, två helt misslyckade lektioner och allmänt segt huvud efter att lillasyster har haft en host- och vaknatt. Men som ett ljus i mörkret (!) hann jag faktiskt med lite lunchpyssel under lunchrasten. Det är kyrkan som någon gång då och då hälsar på i uppis och förgyller skolvardagen med litte glitter och glanspapper! Kanske såg de mina långa trånande pysselblickar när jag passerade på väg till personalrummet, för hur det nu gick till så fann jag helt plötsligt mig själv bland alla elever, klippandes i en alldeles egen reflexskyddsängel. En väldigt välbehövlig tankepaus just idag...



...Och så här ser den ut när den inte lyser!



söndag 7 november 2010

Djävulens märke av Magnus Nordin


I min ungdom var det en etablerad sanning att svenska författare och filmskapare kan inte göra skräckböcker/filmer. Istället läste vi Stephen King och Dean R Koontz. Idag kan svenskar göra skräck, och bra skräck. Nu är det Hollywood som producerar svenska skräckförfattares alster efter att de först har blivit framgångsrikt filmade här i Sverige.En av de nya skräckförfattarna är Magnus Nordin och en av senaste pocketar har jag läst.

Djävulens märke handlar om klass 9c på Katarina östra skola på Söder i Stockholm. När deras älskade lärare Hanna får ett sammanbrott efter en tragisk olycka där hennes familj omkommer får klassen en vikarie, Malin. Malin gör underverk med eleverna i klassen och hon lyckas plocka fram det bästa ur varje elev. Men Malin är en onaturligt bra lärare och både lärarkollegor på skolan och elever i klassen börjar misstänka att Malin inte är den hon utger sig för att vara.

Den här boken är vardagsrealistisk, jag tror att varenda högstadielev och lärare i det här landet känner igen sig i Magnus Nordins skildring av högstadieskolan Katarina Östra. Och det är givetvis vardagsrealismen som skapar spänningen, vad döljer sig egentligen bakom en ovanligt snygg och kompetent lärare? Är det magi vi förväntas syssla med i klassrummet? För det Malin gör med sina elever är inget annat än vad varje lärare försöker göra, att få varje unge att tro på sig själv och våga lita på sin egen förmåga. Hon börjar arbetet i klassen med att ingå ett avtal med dem. Hon garanterade att varenda en i 9c skulle gå ut skolan med höga betyg, men i gengäld måste de satsa allt, hela sin själ... Och snart börjar mäktiga saker hända i klass 9c på Kaatarina Östra skola.

Djävulens märke är ingen bladvändare utan spänningen byggs upp gradvis och har sin vändpunkt ungefär mitt i boken, sedan blir det inte lika skrämmande, men fortfarande intressant. Det enda i den här boken som jag inte riktigt känner mig nöjd med, det är slutet, jag tycker inte riktigt att Magnus Nordin har fått till ett jättebra slut.

Men slutet till trots, det är en spännande och läsvärd bok som jag tror passar ganska läsvana ungdomar och faktiskt även vuxna läsare.

Ytterligare vantar

I helgen snöar det ute och jag verkar totalt ha snöat in på vantar. Den här gången var det storasyster som fick ett par hederliga hemstickade vantar. Dessa vantar är lite lustiga, för de är inte alls likadana. Det är garnet Fantasi från Järbo, hela nystanet har ett enda långt färgschema. Det innebär att vantar blir helt olika om de stickas ur samma nystan. Garnet innehåller dessutom många olika färger, så det blir verkligen fantasifullt. Ännu mer fantasifulla blev vantarna med virkade blommor på handryggen. Helst hade jag velat ha ännu mer 3D-effekt på blommorna, men det parktiska fick bestämma, så det blev ganska tight påsydda blommor utan "utstick". Jag får sticka mig ett par mindre praktiska vantar till mig själv, jag har inte riktigt samma slitage... Blev faktiskt sugen på att testa mönstersticknng, kanske det blir ett par skatvantar till mig själv lite senare?

torsdag 4 november 2010

Betongdamm...

Nu är det 10 veckor sen sambons hemmafrid bröts och vår värmepanna havererade. Sedan dess har han gjort ett hästjobb med att ringa och riva och passa rörmokare och köra bergborrmaskiner och bygga och bila och gjuta. Samtidigt som han har varit hemmapappa på heltid.

Själv har jag dåligt samvete över att jag inte har hjälpt till alls utan mest beklagat mig över att det är skitigt överallt av betongdamm och över att tvätten är smutsig igen innan man ens har hunnit hänga upp den. Snart är nog smärtgränsen för vad min kära orkar med, men nu är vi förhoppningsvis inne på slutspurten också... I veckan kom rörmokaren och kopplade ihop värmepumpen med borrhålet, det enda som är kvar att göra är att docka ihop garaget med husets värmesystem och att bygga igen alla hålen i väggarna där slangarna far igenom.

Jag som hade planer på att tapetsera och fixa till i vår hall den här vintern. Några sådana projekt kommer inte att bli av den närmaste tiden, det är säkert! Nu håller jag bara tummarna för att inget annat går sönder på ett tag...

tisdag 2 november 2010

Sömnlös natt

Kan det vara så att jag har läst för många häxböcker den senaste tiden? Jag beställde en bok av ungdomsförfattaren Magnus Nordin för några veckor sen, nämligen Djävulens märke. För er som inte är så insatta in ungdomslitteraturens underbara värld så är Magnus Nordin något så ovanligt som en svensk skräckförfattare. Den här boken är definitivt tillräckligt läskig för att skrämma även en relativt vuxen människa som jag. I natt har jag sett häxor och svarta katter i sovrummet hela natten. Och när jag blev tvungen att stiga upp och byta blöjor på lillasyster sådär vid spöktimmen kändes det som att jag hade en yxman bakom mig hela tiden. Inte blev jag mindre mörkrädd av att jag kom på att det var alla helgons (blodiga) natt just den här natten... Gaah!

Den senaste boken jag läste var alltså Brida av Paulo Cuelho, också en bok med ockult tema, men inte alls läskig. I jobbväskan ligger en annan ockult bok, nämligen den ganska omtalade boken Sekter och hemliga sällskap av Clas Svan. Den ska bli riktigt intressant att läsa! Förhoppningsvis inte heller fullt så läskig som Nordins böcker hoppas jag. För att få en motvikt till allt ockult och skräckigt ska jag jobba med kärlekstema i min ena svenskgrupp och i vår bokcirkel ska vi läsa Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Jag har precis varit in på bibblan idag och beställt ljudboksversionen. Dessutom fick en cd-skiva med barnvisor och några bilderböcker följa med hem till storasyster.

Åskmolnskakor

Precis som åskmoln, mörka på undersidan och vita och fluffiga upptill är de här kakorna. Möra, sega och frasiga på en och samma gång, varför har jag inte kommit på detta tidigare? Ni måste bara testa!!!


Chokladbotten:
100g smör
2 msk socker
2 tsk vaniljsocker
1 msk kakao
½ tsk bakpulver
2 3/4 dl vetemjöl

Marängfluff:
1 äggvita
1 dl socker

Kör alla ingredienser till chokladbottnarna i matberedare till en sammanhållen klump. Om degen är smulig trots att du blandat ordentligt, kör ner en liten smörklick extra.

Ta upp degen på bakbord, rulla den till en rulle som du delar i 20 bitar. Platta ut degebitarna till runda platta kakor på en bakpappersklädd plåt. Kakorna ska inte flyta ut, så en sats kakor ryms på en plåt.

 Åskmolnkaka före gräddning!

Vispa äggvitan till hårt skum med elvisp. Vänd försiktigt ner socker. Klicka ut marängsmet på chokladkakorna. Grädda i 175 grader ca 10-15 minuter. Låt kakorna svalna på plåten.

måndag 1 november 2010

Svampgryta (med kött ;-) 4 port

Resterna efter dagens middag... Inte mycket, alltså ett gott betyg ;-)


Snabbt men matigt var ledorden när det var middagsdags idag. En förpackning färdigskurna grytbitar av innanlår, några champinjoner från frysen och ett öppnat gräddpaket blev till en supersnabb och söndagsfestlig köttgryta. Skulle passa lika till fredagsmys för den delen... Hemligheten med smaken på den här grytan är svampen. Använd djupfrysta eller färska champinjoner, skippa dem på burk till den här rätten.

500 g lövbiff eller grytbitar av innanlår, biff, entrecote eller annat mört kött
2-3 msk sojasås
250 g frysta champinjoner
1 msk margarin
2-3 msk vetemjöl
ev. 2 dl vatten
1 dl grädde (fetthalt efter samvete)
½ purjolök
salt, peppar

Strimla lövbiffen. Blanda köttet med sojan i en bunke eller plastpåse. Låt marinera så länge du hinner, 3 min eller 3 timmar...
Fräs köttet och svampen i margarinet. Strö över vetemjölet och rör om. Om köttet avger mycket vätska , tillsätt grädden och låt puttra på svag värme minst 15 min. Om vätskan kokat in, späd med vatten och grädde.
(Om du har tid blir grytan bara godare av puttra länge på spisen, ju längre koktid desto mörare kött och mustigare smak, men med mört kött räcker 15 minuter.)
Tillsätt purjolök när ca 5 min koktid återstår. Smaka av med salt och peppar. Servera med kokt ris eller potatis.

söndag 31 oktober 2010

Tänk vad lite ryggskott kan göra!



Tänk att ett ryggskott kan var vägen till en riktigt trevlig helg! Det är det där med att få tid som man inte hade räknat med att ha som är så värdefullt. Först och främst så ordnade sambons ryggskott två timmars längre helg eftersom jag blev tvungen att fara hem från jobbet för att lyfta barnen. Bara det!! Med sambon däckad på soffan blev det en riktigt lugn och skön fredagkväll utan en massa aktiviteter.

På lördagen var sambon mycket piggare och ett stilla snöfall föll från skyn. Grävningen som var planerad till i helgen hade vi ställt in på grund av ryggskottet, det betydde att sambon inte hade några planer. Han fick helgens första sovmorgon, och lagom tills han steg upp var det dags för lillasyster att sova förmiddag. Så medan han åt frukost och morgonbestyrade och lillasyster sov smet jag iväg till stallet och tog en lugn och stilla ridtur i julesnön. Hur mysigt som helst! Synd bara att marken var så hård att det just inte gick att göra något annat än att skritta.Men jag tror att både jag och hästen tyckte att det var rätt skönt...

Lördagkvällen blev ocxkså mycket mysigare än väntat, efter ett besök hos min mamma blev storasyster kvar där för övernattning med mormor, morfar och hund for nämligen iväg på långväga jaktprov med övernattning och allt. Jag och sambon störtade förbi närmaste mataffär, shoppade loss en massa delikatesser som böckling, rökta räkor (klart överreklamerat, orökta är mycket godare) och skagenröra. Sedan frossade vi framför tv:n. Lillasyster passade på att njuta av uppmärksamheten och ville bara sitta mitt emellan oss och pussas och kramas, hon har nästan aldrig förr varit ensam med sina föräldrar. Niomånadersbebisar har väldigt blöta pussar!

Söndagen kom med vackert väder och grävning, sambons rygg hade blivit helt bra! Jag och lillasyster for och hämtade storasyster och mormor, sedan for vi allihop till stallet. Jag red lite på gården, sedan fick mamma prova rida. Det gick riktigt bra, och hästen skötte sig. Jag galopperade lite till, jag har fått mersmak för det där med galopp och idag var jag inte alls nervös!

Brida av Paulo Cuelho


Det är inte ofta ljudböcker kan kallas fynd, men den här ramlade jag faktiskt över i ett reaställ i en elektronikbutik när sambon var på jakt efter en ny mobiltelefon förra helgen. Jag har faktiskt aldrig läst någonting av Paulo Coelho av någon anledning, men jag har länge tänkt göra det. Men det som fick mig att köpa just den här boken var det vackra omslaget.

Det är inte bara omslaget som är vackert, detta är en helt igenom vacker berättelse. Själva berättelsen är vacker och språket är vackert, miljöerna är vackra och uppläsningen som Louise Raeder gör är också vacker. Detta är en andlig bok, den handlar om den unga irländska kvinnan Brida som vill lära sig magi. Hon söker upp en Mästare som hon har hört talas om, en enstöring som lever ute i de djupa skogarna några mil utanför Dublin. Hos Mästaren får hon en lektion, hon lär känna den djupa natten. Sökandet efter magin för henne också till häxan Wicca som blir hennes kvinnliga läromästare och som med hjälp av olika vardagliga övningar som shopping och telefonpladder plockar fram Bridas inre gåvor. Enligt månens tradition, som är den väg som Brida väljer att lära sig, är livets mening att hitta sin andra hälft, men hur hittar man honom? Och finns det mer än en andra hälft?

Många böcker med andliga teman kan lätt bli sega och långdragna, men det blir aldrig Brida. Jag fastnade i den här boken redan efter någon minuts lyssnande, något somn är ovanligt med ljudböcker, och jag satt sedan ohjälpligt fast i berättelsen. En dag när jag kom fram till jobbet efter att ha lyssnat på ljudboken var jag helt uppfylld av Brida hela dagen, ända tills jag fick åka hem och fortsätta lyssna på berättelsen. Jag tror också att den här berättelsen passade för ljudboksformen. Vissa böcker ska läsas långsamt så man hinner tänka medan man läser/lyssnar och det här är en sådan bok. Att lyssna hjälper mig att dra ner tempot så att jag verkligen hinner tänka och inte bara läser på. Enda nackdelen med att lyssna på den här boken är att det är en bok att hämta citat ur, och det är svårt med en ljudbok.

Solklart är att den här boken gav mersmak av författaren Paulo Coelho, det här är ju inte en av hans mest kända böcker, så om den här var så bra, hur bra är då inte hans mer berömda böcker?

fredag 29 oktober 2010

Fredagsmys 3

Tre fina ljus har jag hunnit handla före jobbet idag. Dessutom 6 förpackningar värmeljus och ett antal gravljus/oljeljus. Här ska ingen vara mörkrädd!

Två veckor i rad har jag redovisat familjens "fredagsmys". Den här veckan startade fredagsmyset två timmar tidigare än planerat. Mitt under min svensklektion ringde mobilen (jag som ALDRIG har telefonen med mig på lektionerna i vanliga fall). Det var sambon som ynkligt berättade att han hade fått ryggskott, att han var hos sina föräldrar och att han inte visste hur han skulle få ut ungarna ur bilen när han han var hemma (farafar fick givetvis hjälpa till med att lasta in ungarna i bilen). Det var bara att avsluta dagen genom att skicka hem eleverna och sen fara hem själv för att befria barnen från fängelset i bilen. Inte för att det gick någon nöd på dem direkt...

Två bonustimmar på hemmaplan en fredageftermiddag satt faktiskt inte fel. Inte ofta man har anledning att vara hemma utan att det är något fel på en själv!! Eleverna blev inte heller ledsna över att vara tvungen att börja sitt höstlov två timmar tidigare än planerat..

Efter den hastiga inledningen på fredagsmyset har vi bara "softat" hela eftermiddagen. Dagens middag blev hemgjord pizza, sen har jag och barnen pusslat och pysslat till läggdags och nu ska jag ta min ljudbok i öronen och ta en promenad med hunden innan jag degar ihop totalt framför tv:n!

torsdag 28 oktober 2010

Pärlpyssel

Storasyster har börjat kunna lägga pärlbrickor. Gladast för det är jag! Änligen har jag en anledning att plocka fram pärlburken och ge mig i kast med delfiner, blommor, hundar och bilar. Jag har haft just en hund påbörjad på arbetsbänken i mer än en vecka och den har överlevt! Ända till idag, storasyster skulle hjälpa mig med den och på två röda sekunder var alla pärlorna tillbakahällda i burken... Givetvis hann vi ha halva pärlburken på golvet också, men det var inte med storasysters hjälp utan lillasyster som också ville pärla. Efter den "hjälpen" fick hon leka med pappa istället medan vi (läs jag) pärlade färdigt.


Förra gången vi pärlade gjorde storasyster en viktig upptäckt. Hon försvann helt plötsligt från mig och jag trodde att hon helt enkelt var less. Det var hon inte. Hon hade gått till sin pappa och bett honom "ta bort den". Han, som är den som tillbringar mest tid med våra barn för närvarande förstod direkt vad han skulle ta bort, det hade inte jag gjort när hon bad mig "ta bort pärla", jag trodde hon hade pärlat färdigt och började lydigt plocka ihop alla pärlattiraljer. Så var det inte, istället hade gjort en klassisk "Lisabet", nämligen petat in en pärla i näsan... Jag gick genast igenom husets tångförråd i huvudet och funderade på om vi hade någon tillräckligt smal tång att rymma i en tvåårings näshål. Sambon var smartare, han höll för munnen och ena näsborren på ungen och bad henne att blåsa. Som tur var lydde hon och pärlan flög ut ur näsan med en välda fart!


Det kan vara spännande att pyssla ibland. En annan gång ska berätta om när hon pysslade genom att klippa med sax endast ett år gammal.

tisdag 26 oktober 2010

O´boykakor

Sliskiga, snabbgjorda vardagskakor. Allra snabbast går de att göra i matberedare.

125 g smör
1½ dl socker
1 ägg
1 tsk vaniljsocker
3/4 dl O´boypulver
1 3/4 dl vetemjöl
1 3/4 dl havregryn

Sätt ugnen på 200 grader.
Vispa smör och socker fluffigt.
Vispa ner ägg och vaniljsocker.
Rör ner O'boypulver, vetemjöl och havregryn.
Klicka ut kakor ganska glest på en bakplåtspapprsklädd plåt med en tesked.
Grädda ca 10 min.

söndag 24 oktober 2010

Ge och ta...

Den här eftermiddagen såg jag fram emot att tillbringa tilsammans med mina vänner i bokcirkeln. Så blev det inte. Efter att ha tillbringat förmiddagen i ett ridhus, tittande på när hästen fick sig en genomkörare tillsammans med P på kurs, var sambons tålamod slut. Så när jag kom hem för två timmars dusch och klädbyte tyckte han att jag hade haft mina nöjen för den här veckan. Ingen bokcirkel alltså.

Hästkursen var dock en lyckad tillställning. P red och hon fick göra många bra övningar som även jag ska försöka mig på i lugn och ro på hemmaplan. Kul var också att träffa hästens andra ägare B som jag även brukar få lektioner av. Nu är jag riktigt taggad och skulle verkligen vilja komma vidare i min ridning. Tyvärr är det väl bara at inse att det där med att försöka satsa på något för sin egen skull inte är lönt ens att drömma om, man blir bara besviken. Istället får jag vara glad över de veckorna som jag ens kan få en stund i stallet.

Som en liten tröst för den missade bokcirkelträffen tog jag en promenad med hunden istället efter att barnen hade lagt sig. Mobilen var laddad med en nyinköpt ljudbok, Brida av Paulo Cuelho. Jag ångrade att jag inte tog på mig mer kläder, för när jag hade huttrat mig runt min korta runda i alldeles för rask takt, hade jag hunnit få rejäl mersmak av boken. Riktigt så bra att den hade varit värd en urinvägsinfektion vet jag dock inte om den är ännu, därav den korta och raska promenaden...

fredag 22 oktober 2010

Fredagsmys

Fredagsmys kan se ut på olika sätt i vår familj. Förra veckán innebar fredagsmys tacokväll med kusinerna. Den här veckan innebar fredagsmys att vi stressade i oss middagen och sen stack iväg till badhuset. Den här gången också tillsammans med en av kusinerna, den allra minsta av dem. Hon går på babysim och har lärt sig att man har roligt på badhuset så det var härligt att se hur glad hon blev när hon kom dit! Storasyster har pratat om att bada på badhuset hela sommaren och hösten, i våras när jag var mammaledig badade vi nästan varje vecka. Lillasyster kom nog inte ihåg att hon har varit på badhuset tidigare men hon plaskade och hade roligt hon med.Så himla härligt det var att krypa ner i varmvattnet när man har varit stressad hela veckan och att sen sitta i bastun och äta frukt. Den enda nackdelen var att det var många fler än oss som längtade efter bad och värme denna kula oktoberdag, det var absolut smockfullt i bassängen.

Hemma igen var barnen extra lättvaggade och jag passade på att ta en liten promenad med hunden innan det riktiga myset börjar. Jag fick en fin liten present av en arbetskamrat idag, en liten strutformad tygsil som är till fär att sila tebladen. De var lite olyckliga över att en massa te läkte ut ur mina epiga tekulor när hon och hennes dotter hälsade på för ett tag sen. Nu ska här drickas te utan tuggmotstånd!! Tusent tack C!

Den här helgen är ett oskrivet blad än så länge, men att den kommer att avslutas med en bokcirkelträff är i alla fall ganska spikat. Några andra aktiviteter står också på lut. Det artar sig till en riktigt bra helg!

tisdag 19 oktober 2010

Två goda sallader


Att vi ska äta mer grönsaker är ingen nyhet, speciellt inte för er som brukar läsa den här bloggen. Här kommer två riktigt goda tillbehörssallader. Bönsalladen funkar faktiskt till och med som lättlunch tillsammans med ett grovt bröd. Däremot behöver man göra en större laddning om man ska ha den som ensamrätt. Båda recepten ger ca 2 dl sallad.


Lyxig bönsallad

2 dl frysta haricot verts
1 tsk vit balsamvinäger
2 tsk olivolja
1 krm flingsalt
½ krm svartpeppar
1 msk ädelost
2 valnötter

Ge haricot vertsen ett snabbt uppkok. Spola bönorna med kallt vatten efter uppkoket så att de snabbt kyls ner. Om man har en vattenkokare med slät botten (inga synliga värmeslingor) funkar det perfekt för att koka haricot verts.

Lägg över bönorna i en skål. Ringla över olja och vinäger. Strö på flingsalt och svartpeppar.

Smula över ädelost och krossa valnötterna i stora bitar och strö över salladen.



Morotstzatziki

3 grovrivna morötter

½ dl turkisk yoghurt, gräddfil eller lätt creme fraice
2 tsk söt-stark senap
½ vitlöksklyfta
½ krm salt
lite svartpeppar

eller
½ dl vitlöksdip för chips (pulver+gräddfil)

Blanda morötterna med valfritt såsalternativ. Låt gärna stå minst 30 minuter före servering.

måndag 18 oktober 2010

Höst!


Inte mycket pyssel, men lite!

En uppsättning sockar och vantar till lillasyster borde inte ha tagit längre tid att sticka än en vecka, men det har tagit sin modiga tid. Några vecka har de nästan färdiga vantarna legat och väntat på att få trådarna fästade. Förra veckan kom första snön och några minusgrader som envisades med att stanna kvar även på dagen. Men eftersom sambon är hemma på veckodagarna insåg jag inte riktigt det akuta med att ge lillasyster ett par vantar förrän på lördagen när vi var på stan och småhänderna var alldeles iskalla på den korta promenaden mellan bilen och alla affärer. Så på söndagen, efter att jag hade tagit på lillasyster overall, mössa och alla andra sovattiraljer, kom jag ihåg vantarna. Hon fick helt enkelt sitta med alla vinterkläderna på medan jag sydde fast trådarna. För en gångs skull har jag till och med tänkt på att matcha färgerna, lillasysters vinteroverall är också grå, vit och rosa. DET är jag stolt över att ha tänkt på!

Nästa projekt blir att sticka ett par vantar till storasyster, de blir inte färgmatchade, förmodligen inte ens med varandra... Där fick ni en liten cliffhanger!

lördag 16 oktober 2010

Tillsammans av Denise Rudberg


Den här boken hittade jag i svenskförrådet på jobbet och jag kände mig tvungen att läsa den så jag skulle veta om jag ska rekommendera den till eleverna. Men jag var också nyfiken på Denise Rudbergs ungdomsromaner, jag har hört att de är bättre än hennes vuxenböxker som jag inte har varit genomimponerad av. Eller rättare sagt skulle jag tro att alla hennes böcker tilltalar betydligt yngre läsare än mig.

Den här boken handlar om tre ungdomar som ska spendera en sommarlovsvecka på tv-sänd matlagningskurs. Det är Jacob, ledarens son och Alexander, son till en toppdiplomat, han ganska nyligt flyttat tillbaka till Stockholm efter diverse utlandstjänstgöringar och sist men inte minst Theresa, tjejen som bor med sin ensamstående pappa på en husbåt. De här tre hamnar i samma grupp i matlagningskursen och de blir snabbt goda vänner. Ganska snart visar det sig att var och en av dem har sina egna problem och de kommer att behöva varandra för att kunna lösa dessa. Boken utspelar sig i ett sommarhett Djurgården och ute på en ö i Stockholms skärgård. Det finns både action och romantik i den här boken även om vänskapen är det som får störst utrymme.

Nå, kommer jag då att rekommendera den här boken för eleverna? Jo det kommer jag att göra. Jag tror att många ungdomar gillar den här typen av böcker och det är verkligen feelgood, en bok att koppla av och mysa med! Det här är en riktig bladvändare, jag hade svårt att lägga ifrån mig den innan jag hade läst ut den och sådana böcker behöver man ibland!

fredag 15 oktober 2010

Som alla andra

Enligt en undersökning som jag såg när jag läste en kostkurs på universitetet för några år sen äter mer än femtio procent av Sveriges barnfamiljer tacos minst en gång i veckan och det verkar vara fredagkvällar som är den stora tacokvällen. Det gör inte vi men ikväll har vi faktiskt varit mainstream och gjort som alla andra. Dessutom bjöd vi svägerskan M och kusienrna på tacomiddag, det är alltid trevligt med sällskap. Lillasyster gjorde tacodebut och hon tyckte att det var en riktig hit. Hon fick nöja sig med en vegetarisak, bantad version av tacos nämligen majs, banan och ost, perfekt att sitta och pilla i sig på egen hand! För att bli mätt fick hon det aningen mer originella tacotillbehöret gröt, men kombinationen funkade tydligen för hon åt med god aptit. 

Som maträtt fyller tacos två bra funktioner för familjelivet. Grönsaker ingår som en naturlig del i måltiden och man sitter länge och äter tillsammans. Anledningen till att vi äter det så sällan är att jag tycker att det är dyrt och jobbigt att laga till. Dessutom blir det mycket disk. En god köttbit och potatis och rotsaker i ugn eller hemgjord pizza känns mycket enklare och billigare och är vår vanligaste fredagsmysmat. Men ofta orkar vi faktiskt inte göra något speciellt alls på fredagarna utan det blir alldeles vardaglig pannkaka eller makaroner och korv.

torsdag 14 oktober 2010

På allmän (nåja) begäran

På facebook kom en fråga efter jag hade publicerat mit förra inlägg här på bloggen. Frågan gällde stallet. Jag har faktiskt vait i stallet två gånger den här veckan, i måndags tillsammans med hela familjen och nu idag. Idag var ett extrapass eftersom hästens matte var bortrest. Hästen har fått ett läskigt sår på ett ben som inte har velat läka så till sist fick hon penicillin. Penicillin som skulle sprutas in... Jag har aldrig gett spruta förr, varken på folk eller fä och om sanningen ska fram har jag knappt fått någon spruta heller. Jag har fortfarnade inte gett någon spruta, frun i stallet som var rutinerad i sprutandets ädla konst kom nämligen ut och sprutade åt mig. Jag behövde bara hålla i. Det gick väldigt bra!

Planen var att jag skulle skritta ut på en liten tur men med en bunt orättade prov i jobbväskan fick planerna på ridning stryka på foten ganska snabbt. Istället tänkte jag ta liten promenad med hästen för att hon och jag skulle få röra lite på oss. Jag försökte men efter bara några hundra meter vände vi, nattens och förmiddagens snöstorm hade förvandlat vägarna till glas, jag vet inte vem som halkade mest, jag eller hästen...

Jag for hem istället, gav barnen välling som jag serverade till Martin Emtenäs i Mitt i naturen på ormjakt. För en gångs skul hittade han faktiskt det djuret han sökte... Sen blev det provrättning. Och lyckliga jag, det kommer inte in några nya rättningsuppgifter förrän på MÅNDAG! Nästa vecka ska dock två klassers prov rättas, utvecklingssamtalsomdömen till två klasser ska skrivas och artiklarna till senaste numret av skoltidningen ska läsas, rättas och betygsättas. Jag gillar att ha mycket att göra, äntligen känner man att man lever efter att ha känt sig mer eller mindre halvdöd i några år ;-)

En vanlig vecka

Om någon undrar varför det har duggat glest mellan inläggen den här veckan så beror det på att jag har gjort något annat. Riktigt vad vet jag inte riktigt. Kanske såna spännande saker som att hänga tvätt, rättat prov, faktiskt läst lite ur den här omgångens bokcirkelbok "To kill a mockingbird" eller "Dödssynden" som den heter på svenska. Jag har snart läst ut den. Dessutom har jag stickat på ett par vantar åt lillasyster, det är bara trådarna som ska fästas och det måste ske snabbt för nu börjar det verkligen behövas vantar. Inatt kom nämligen snön. Min lilla bil som inte har fått några vinterdäck på sig än fick stanna hemma och istället fick familjen skjutsa mig till jobbet och storasyster till dagis. Nu är arbetsveckan nästan slut, i morgon har jag sovmorgon (eller hemarbete) hela förmiddagen och jag har rättat undan proven så det känns nästan som helg redan nu. 

måndag 11 oktober 2010

Oväntad familjeutflykt

Stalldag idag. Gissa om jag höll på att trilla av stolen när sambon föreslog att han och flickorna skulle följa med. Det passade riktigt bra, för hästen har ont i benet och skulle bara pysslas och promeneras med, ingen ridning alltså. Barnen har aldrig sett hästen i verkligheten, bara på bild men storasyster känner igen mina stallkläder och säger alltid "Mamma rida häst" när jag kommer upp från källaren i stallmundering.

Storasyster var dock inte alls jättesugen på att följa med till stallet och titta på hästen och det förstår jag för hon är livrädd för kor och andra stora djur och inte särskilt intresserad av djur i allmänhet heller. Lillasyster däremot visar redan andra takter och tycker att både hund och marsvin och sköldpaddor är jätteroliga.

I stallet var det samma sak. Storasyster satt i tryggt förvar i sin vagn och vägrade komma upp ens i famnen medan lillasyster var jättesur över att vara tvungen att sítta i vagn, hon hade nog helst velat sitta upp på hästen och rida ett varv eller två, nio månader gammal som hon är. Det fick hon inte, men väl känna och klappa på "poan". Vi tog en liten promenad också men barnen hade alldeles för lite kläder på sig och dessutom började de vara trötta så det blev en kort sväng.

Sambon blev riktigt charmad och ridsugen, så rätt vad det är blir det väl jag som får sitta hemma med barnen medan han far iväg och rider... I så fall skaffar jag motorcykel!

söndag 10 oktober 2010

Tvingad till lugn och ro

Vi brukar ha ett ganska högt tempo på helgerna, vi far och flänger, och våra så kallade hemmahelger innebär oftast inte mer hemmatid än att vi uför eftersläpande hushållsarbete som tvätt och gräsklippning/snöskottning under någon timme och att vi sover hemma. Resterande helgtid far vi ofta runt och hälsar på våra vänner och bekanta.

Den här helgen blev vi tvugna att hålla oss på hemmaplan. Storasyster fick nämligen sitt livs första magsjuka, med tillhörande feber på lördag morgon. Magsjuka är ett av få lägen när till och med vi fattar att man måste hålla sig på hemmaplan. En trött och ynklig och gnällig liten flicka gjorde dessutom att det inte gick att göra mycket vettigt alls förutom att se på tv och bara vara. Och vilken lång helg det blev. Det kändes som att bara lördagen varade i minst två dagar, så när det äntligen blev lördag kväll, då var jag beredd att förbereda en arbetsvecka nästa dag. Då var det trevligt att komma på att bara halva helgen hade gått! Alla som klagar på att helgerna går för fort, det är mitt bästa tips, gör så lite som möjligt, då blir helgen maximalt lång!
Sambon har jobbat med värmepannan i källaren och bilat och gjutit och haft sig. Därför har marsvinen fått bo i vardagsrummet i helgen, till lillasysters stora förtjusning!

 Idag har storasyster varit mycket piggare även om inte matlusten riktigt har kommit tillbaka och orken har inte riktigt varit vad den brukar vara. Jag brukar klaga på att folk aldrig kommer och hälsar på oss. Men i helgen har sanningen visat sig - folk kommer och hälsar på om vi någon gång är hemma.Vi hann nämligen med att få två besök igår trots magsjuka i huset och idag har en kollega med dotter varit här på teprovning! Det är så kul när folk kommer och hälsar på! Och nu måste ju jag återgälda teprovningsbesöket och hon har många fler teer än jag!

fredag 8 oktober 2010

Tänker på framtiden...

...i dubbel bemärkelse. Framtide på kort sikt är att jag har förpackat årets andra skörd från älgjakten.



Jag har paketerat en sjundedels älgtjur ikväll. Skönt är det åtminstone nu när den ligger i tryggt förvar i frysen.

Dessutom har jag gjort årets välgörenhetsinsats och kanske en isats för mig själv på längre sikt, även om jag givetvis hoppas att det inte är så. Jag har nämligen beställt ett USB-minne från rosa bandet. Riktigt superfint var det, jag brukar inte falla för snygga prylar som jag inte behöver, men när desigern är en som man vet vem det är och det dessutom är riktigt, riktigt fint och det går till ett gott ändamål är det klart att jag var tvungen att beställa! Att jag redan har två USB-minnen som jag aldrig använder räknas inte, det här ska jag bara ha för att det var så snyggt ;)

Visst är det härligt med kontraster så här en vanlig fredagkväll!

Uppdatering: Om fler än jag vill ha rosa bandet-prylar kan ni beställa här.

onsdag 6 oktober 2010

Jag och min tehylla

Jag hade egentligen bloggtorka idag, ingenting alls kul att skriva om. Men, under min dagliga bloggrunda såg jag att verkar ligga i tiden att skriva om te. Vilket otroligt passande ämne! Det måste jag också få skriva om!

Min tehylla har varit en följetong förra veckan. Den rasade nämligen ner efter att ha hängt på lite trekvart en ganska lång tid. Jag for iväg till byggvaruhuset och köpte två små (tyckte jag), vinklar för att fästa upp den på väggen igen. Sambon höll på att skratta ihjäl sig när jag kom hem med mina små vinklar, han påstod att de var tillräckliga för att hålla fast en bärande regel (på riktigt alltså, inte bara som ironi). Sen for han iväg och köpte möbelvinklar till min tehylla (gulligt av honom, kan hjälpsamheten ha berott på kärlek till mig eller till hans kaffeburk som bor på samma hylla?). En dejt med skruvdragaren och teet fick flytta hem igen.


Vad bor då på min tehylla? Störst är kaffeburken. Den innehåller Gevalias kokkaffe och är som sagt sambons bästa vän. Burken bredvid kaffet innehåller för tillfället grönt citron-passionste, löste från stormarknaden i stan. Den lilla burken i samma serie har svart apelsinte från Kahls i sig, snart slut förresten. Den snygga och välmatchade burkserien har jag fått av svägerksan C, nästan allt hemma hos mig som är välmatchat kommer från henne. Bredvid apelsinte står en burk samovar-te som jag fick av mamma och pappa i somras. Den burken är faktiskt just nu tom. Bakom samovarteet syns en glasburk, den innehåller Kobbs blåbärslycka (svart). Flaskan bredvid blåbärsteet innehåller ett spännande svart te från grannstadens lilla teshop som heter T-2000, det smakar coca-cola och är tro det eller ej jättegott! Framför står en dekorerad glasburk med grönt lugn och ro-te, även det en gåva av svägerskan C, både burk och innehåll. Glasburken med rött lock innehåller ett annat favoritte, rött päron-yoghurt-te. Smakar Piggelinglass och är det som finns i min tekopp just nu. Plåtburken bredvid innehåller precis vad texten utanpå säger, vanligt, svart, Twinings Earl grey. Ska alltid finnas hemma. Liptonburken bredvid kommer dock aldrig någonsin att innehålla vad etiketten säger, just nu rymmer den istället rött vaniljte, ett helt smaklöst te som just därför har visat sig vara väldigt drygt... Ovanpå balanserar en burk ryskt chai, helt oöppnad, inköpt på loppis.

Som ni ser hittar man lite av varje i min tehylla. Jag brukar försöka att alltid ha 5-6 sorter hemma och jag köper aldrig större förpackningar än ett hekto om jag köper lösviktste, allt för att det inte ska stå en massa gammalt domnat te på min tehylla. Dessutom gillar jag omväxling. Svart te är favorit, men goda röda teer är inte heller fel, dessutom är de så vackra när man dricker dem i glas. Grönt te däremot smakar nästan alltid hö och är inga favoriter. Alla teer blir godast om man brygger dem i samovar men mysigast är att brygga sitt te i tekanna. Min tekannesamling ska jag visa en annan dag!

My cup of tea!